Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 augusti 1869, sida 2

— rätt utförd — säkerligen skall hafva de lyckligaste följder. I marinministeren lärer nemligen arbetas på ett förslag till senats-consulta, hvilket skulle inlemnas till senatens nästa ordinarie session. Enligt detsamma skulle koloniernas generalråd tillsättas genom val och spela samma roll, ssom i moderlandet tillkommer lagstiftande I församlingen. De skulle hafva rättighet till initiativer samt amendementer, och att i sista hand afgöra tulltariffer och be: lokala intressen, skulle emellertid den nuvarande inskränkningen tortfara; i detta fall skulle senaten kunna tillintetgöra generalrådens beslut, ,i fall de ansägos hota det offentliga lugnet och koloniernas framtid. . Det säges, att nationalgardet i Paris skall omorganiseras; äfven befolkningen i de delar af hufvudstaden, som år 1852 uteslötos från nationalgardet, skola hädanefter inträda i detsamma. Huruvida nationalgardet skall få rättighet att sjelft välja sina officerare, är ännu oafgjordt. ENGLAND. Enär å ömse sidor det varit stora hinder för hinduers inträde i engelska statens tjenst, torde följande förtjena att omnämnas: En ung hindu, som egnat sig åt sapotekareyrket, vid hvilket han likväl snart ledsnade, öfvergaf sin kast och reste till England. Vid universitetet i Edinburg såhörde han föreläsningarne, och inom få månader efter sin ankomst, genomgick han doktorsexamen. Han återvände sedan till London för att bereda sig för prof till ingående i den indiska statstjensten. Det muntliga profvet gick väl, men för bristande kännedom om engelska språket misslyckades det skriftliga. En vän till honom framställde saken för markis Lorne, privatsekreterare (och son) till ministern för Indien, och ett par dagar derefter meddelades den unge hinduen, att regeringen beviljat honom 100 p. sterl., ifall han ville underkasta sig nytt prof. Förslaget antogs, och profvet är lyckligen genomgånget. Bright, som tagit liflig del i denna angelägenhet, bjöd mannen till sig och gjorde honom anbud om en ganska stor gåfva, hvilken dock ej mottogs, enär den lyckliga utgången af examen gjorde allt vidare understöd obehöfligt. ITALIEN. En af Garibaldis beundrare i Turin har i en korrespondens till, Augsb. allg. Zeit. meddelat åtskilligt om, huru det lyckats den gamle hjelten att försköna och kultivera sin ö; det heter — bland annat — derom: Garibaldi har förändrat Caprera till en förtjusande egendom, som tillika lemnar en ganska god afkastning, och han kan nu för italienarne framsskattning. I och för åtgärder, som röra ställas som mönster för jordbrukare, tradgårdsmästare, forstman, m. m. Som förskönare af landet torde han kunna mäta sig med furst PucklerMuskau. Om än Garibaldi sjelf dricker föga vin, så äro dock medlemmarne af hans familj och tjenstepersonalen, men i all synnerhet de många gästerna ingalunda sådana föraktare af ,drufvans ädla saft, att han icke ansett sig äfven böra tänka på egen vinodling; 14,000 vinstockar stå nu äfven i full blomstring. Generalen planterar dem i väl ordnade rader, på en meters afstånd från hvarandra, och lemnar endast två skott på hvarje stock. Piemontesiska och toskanska drufsorter gå bäst; likväl uppdrager han äfven de praktfulla drufvorna från Malaga och Sicilien. Han har med framgång planterat citronoch orangeträd, cypresser, mandeloch olivträd, m. fl.; mullbärsträd vilja deremot ej lyckas. Apple-, päron-, körsbärsoch persikoträd bära föga frukt; deremot bringa den indianska fikonplantan och Johannisbrödträdet så rik välsignelse, att svinen fodras med deras frukter. Äfven flera potatissorter ha lyckats till generalens stora gladje. Lockade af den ofantliga mängd blommor, som finnas på Caprera och den närbelägna ön Maddalena, ha bien äfven infunnit sig, och Garibaldi har redan mångfaldiga bikupor. Ön har ett öfverflöd på ärtskocker, hvilka till och med användas till kornas utfodring. Jagten erbjuder vaktlar, rapphöns och vildgetter; generalen har nu tillökt den med fasaner och vildsvin. Fisket vid kusterna är högst gifvande. Garibaldi har vackra bjordar af nötboskap och får, hvilka ständigt äro i det fria, med undantag af kor utaf cremoneser-race, hvilka förse hushålmed mjölk. Ett gittigt ogräs, som generalen, aktadt alla bemödanden, ej lyckats utrota, lägger hinder för hjordarnes tillvext. Lucern och klöfver ha lyckats förträffligt och lemna ärligen — fem skördar. Generalen har en egen väderqvarn och alla möjliga landtbruksmaskiner, hvilka blifvit honom skänkta af hans engelska beundrare. — — — Kring boningshuset växa redan — dock utan att bära frukter — dadelpalmer, pistacier, lagerträd och myrtnar. Norden och södern räcka hvarandra handen här på den lilla ön, och den gamle bjelten betraktar med tillfredsställelse sin skapelse. ASIEN. De från Central-Asien sednast ingångna underrättelserna äro nära nog alla af oroande natur. Kirgisernas uppror, ett attentat mot schacken af Persien och ett mordanfall mot herrskaren i Afghanistan omtalas nästan samtidigt. Den sistnämnda nugdorrättolgan hatviflac viccarlioon af in SAArr2CraeOCU— — O— U— —0 — — 2