Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 augusti 1869, sida 3

nor al ar 1801—1802 D0. Blandade Åmuhsu. Ett hyggligt sällskap. Under rubriken K. mno Kempft Å Co. läses i Nerikes Allehands.je: i örvunnen till bedrägerier i handel, blef kKompåi som på den tiden dref affärer i Gefle, dömd till straffarbete och förpassades till Längholmen. Medan har der förvarodes, fann han ämpligt att bereda sig annan verksamketskrets för stundande frihetstid, och så lät han inköpa Almbro, 1 mantal rusthåll med gvarn 1 kflmut4 socken, 1 mil från Örebro. Efter uttient straf i ditflyttade han, och efterhand ditkommo ock ; ke bans gode vänner, 5örvärfrade på LängBOIHiOH. En af dessa var mjölnaren, Sjöberg, den NR genom rådhusrättsförhandu?Sar 1 Örebro bekan vordne; cCÅ annen var den likaldes bekante k.mPaijtaz. Äfven on mjölnardrang 12 stallat hado förut gästat I Angholmåa, och andre 1. d. såStHingsfångar tillhörde det närmae umgånget Detta sällskap trifdes måhänds i sammans, men grannarne hade icke rätt väl tycke för dem. 7 Flerfaidiga aftärer, som af Kempff in:eddes, voro ingalunda egnade att minska misstron tili nen; och då en afton inbrottsstöld blifvit förötvad i Örebro, och endast en obetydlighet af det stulna påträffades vid visitation hos Em-Paijtaz, bocude i Kempfis stadsavarter, uppstod gena tanken, att Em-Paijtaz vore den gripande h n för ett tjufband, som organiserades vid Almbro, och hvars ledande vilja vore måhända patronen sjelf. Under en natt reste den bestulne jemte en polisöfverkonstapel ut till Almbro, efter erhållet bemyndigande att der hålla undersökning, och funno ganska riktigt större delen at de stulna i en vagnslåda derstädes. Kempff var få mjölnaren Sjöberg desslikes. Ufter en vidlyftig ättegång blefvo de, likasom stallbrodern Em-Vaij taz, mot sitt nekande, men på g 2 dömde skyldige till delaktighet i stölden och de skickades till Långholmen. Under sin sista verksamhetstid på AImbro gingoKempfis affärer mer och mer tillbaka, och han nöd gades göra konkurs. Medan konkursen ännu pågick vid häradsrätten, . r det att hans tjufvamål behandlades vid Örebro rådhusrätt, reste mannen, som i det li a undgick häktning, upp till Stockholm, der t tiden särdeles lämplig att kasta sig in i husaffärer. Hur han vinglade, lyckades ban verkligen både att få köpa och åter sälja etenhusegendomar i hufvudstaden och gjorde der konkurs, medan ännu konkursen i Nerike pågick. Men så föll den nyssnämnda do, och så nödgades han utbyta sin Stockholmsug mot bostad på Långholmen. IILHart han derifrån, efter slutad strafftid styrt sin kosa, har ej varit fullt bekant. Samstämmande brefuppgifter antyda dock att Kempfi begifvit sig till Amerika. Ett sådant bref har på egendomligt sätt blifvit bekant. Sjöberg, mjölnaren, blef fri den 28 Juli och förpassades till hemorten, men gick och söp i Orebro och blef redan den 30 Juli såsom oregerlig omhändertagen af polisen. Då innehade han ett bref från Kempff, dateradt Stockholm den 20 Maj 1569. Deruti säger Kempff, att han stod beredd att följande dag resa till Amerika, men dessförinnan beder han Sjöberg uppfylla haus sista önskan i Sverge: att taga lifvet af förre räntmästaren Ekmark (och hans son) samt nämndemannen Lärs Jonsson i Ökna, hvilka i brefvet öfverhopas med a värsta otidigheter. Rent på saken skritver Kempfk till Sjöberg bland annat: Låt mig i ett bref få veta. om Ni duger att utföra hämnden. Annars skall jag tillskrifva någon annan, att han elter fullbordadt värf med dessa personer får fri resa till mig samt underhåll så länge, som jag lefver och har en brödkaka qvar, ty jag vill dela fron af allt, hvad jag får, mod den, som uppyilt min sista önskan i Sverge. Då det upplystes, att Sjöberg efter motva 2 af detta bref i öfverlastadt tillstånd sökt räatri. staren Ekmark i hemmet, utan att dock trälfs honom, blef Sjöberg införpassad till cellfängelset. Vid hållet kansli örkhör vidgick han, att han fått brefvet från Kompäl. tagit sig ett rus och sökt hr Ekmark, men ,, bad Gud bevara sig från att aga någon befattning med Kempsf och hans br Konungens bef i svande ålade Sjöber söka skaffa sig laga försvar, i afbidan hvarp skulle förvaras i cellsängelset. Sjöb att såsom frivillig få ingå vid kronoarbetskår Carlsborg. Och Kempff! IIuru f rika? — Väl ink rier, berättas Umva under de sis sin stockholusvistelse, såsom okhallare hos ett mindre väl kändt fruntimmer--, försålt ett hus till en hr T. för 70,000 rår. Åtkomsthandliugar 12 voro ej alldeles klara, men skulle till en : ernas mystea dagarne af dag kompletteras. Emellertid erböll bokhå! Kempfi 3.000 rdr såsom utfästad handpenn men lemnade såsom säkerhet för dessa penr ett betydligt belopp reverser. 16,35 papper figurerade 4 namn: Kemp untnåmnde mjölnaren Sjöbergs, de mjölnardrängens och ännu ett fjerd 2 en är f. d. fästning nedlad såsom de ötrige. När hr T. kom för att å klara papper på sitt hus, kunde hvar Lempff eller det ifrågavarande truntimret träff Från henne skall sedan bref hafva ingått, att bå won och Kempff befinna sig let bortom Atlanten. de i det ,,förlofvade lan! Nyttan af hvisselpipor. På cn egendom I Mariestadstrakten skall för någon tid sedan fölande händelse bafva tilldragit sig: En slagting ill herrn i huset hade på gästbesök kommit dir. stor beundrare af den vackra vatur, som omgifver letta gamla herresäte, hade han så oförmärkt commit in på en stor beteshage, der en m creatur gingo på bete. Som nan gick der fö junken i sina betraktelser, hö daande bakom sig, och arseblef han en stc 1 nfalla honom med sina horn. sinningen framtog han en hvisselpipa, satte den munnen och frambringade ur den så starka, ärande ljud, att tjuren, skamflat, återvände till ina behornade skönheter och började att beta. )en modige mannen fortsatte lugut sin väg hemåt. En fransk spekulation i råttgift. I Trankike anses sjölök (Scilla maritima) för det säkrate medlet mot möss, råttor och andra skadliga jur af gnagarnes slägten; man anser det verk: ammare än både fosfor och arsenik. Det försäk-as, att de ifrågavarande djurslagen förtära detta äxtämne med en begärlighet, som man kpappast kulle kunna ana, när man vet huru skarpt och ittert det är till smaken. Der sjölöken kan erållas färsk, sönderskär man den i små bitar, somtekas i flott, hvilket frånsilas och innehåller alla e för gnagarne farliga ämnena. Men för att nna i flera år förvara och till andra orter för-. ända sjölökens verksamma beståndsdelar, rifver nan löken till ett slags gröt och sammanknådar en med mjöl till en styf deg, som utkaflas till unna kakor, hvilka torkas i luttdrag och skugga. amt pulveriseras; hvarmed den till försändningfsedda varan är färdig. Då sjölök växer vild i, Ågier och kan fås derifrån för blotta plockningsnödan, så hoppas fransmännen att på detta slags åttgift kunna grundlägga en handel i stort, med je flesta andra nationer till kunder. Billig frosskur. Man skirar tillsammans lika lelar vax och smör, hvilket sedan utbredes på tt stycke tyg eller skinn samt beströs med malörtsknopp; lappen lägges derefter på maggropen och tår qvarligga, till fross-symptomerna, under rradvist attarande. slutliven uöphöra. Medlet lär