Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 augusti 1869, sida 3

senhet. Man spiller ock mindre korn vid inbergningen. Hvad man ämnar till utsäde bör dock på fältet erhålla full mognad; öfrig säd mognar i ladan, sedan den på fältet vunnit nödig fasthet. I allmänhet torde skörden böra företagas något tidigare än som vanligen sker. Utsädesreglor. Uttag på fältet de vackraste och bäst utbildade axen, skilj dem från öfriga och gä kornen i rader med 9 tums afstånd, dessa fria från ogräs och företag nästa höst åter häraf urval af de bästa axen, så kan godt utsäde vinnas och nya varieteter erhållas, som i godhet och afkastningsförmåga vida öfvetträsta den vanlisa säden. Detta lämpar sig särdeles för den mindre jotdbrekaren, som då kan bereda sig höga. priser. Om d ockade och valda sädeskornen planteras i rader med tums asatånd mellan byar)? korn, räcker en fjerdedels tunna till utsäde för o tunnland. Härvid har erhållits nära en half gå Ja större skörd än på vanliga sättet. Företrädesvis hvete är härtill lämpligt. Såningsreglor. Gammal råg bör i allmänhet sås före 20 Augusti och ny före 1 September. Råg bör ej eås på nybrukad jord, innan hon hunnit ,sätta sig; ju lerhaltigare jorden är, desto angelägnare måste man vara att rågen ej sås för nära efter bruk med plog eller årder. Man bör först beså den magrare samt derefter den bördiga jorden, och i vät-år bör man så tidigare än i toriår, ty jorden förlorar under de förra, tidigare på hösten, den för sädesbroddens utveckling nödiga värmen. Rågsådden bör i år ej verkställas sent. I fjol lyckades efter varm sommar att så mycket sent sådd råg vacker. Må man deraf re låta missleda sig! I år är regnigt och då mäste man så tidigare. Bland de medel, som begagnas till förekommande af sot i hvete, är följande sullt användbart: Till hvar tunna hvete tages ett halit skålpund blå vitriol (svafvelsyrad kopparoxid), som npplöses i 3 kannor kokande vatten. I med bestänkes hvetet, som omskoflas väl och upplägges i hög till torkning, hvarefter såningen bör snarast möjligt ske. Till halfva utsädet bör gåmmal råg hållas i beredskap, ifall skörden af den uya blir svår eller sen. Om ny råg måste begagnas och ej är fullt torr, bör han torkas genom! tillsättande af en kappe nysläckt kalk till hyar tunna. Blandningen bör vara fullständig. Är fågen mycket fuktig, kan mer kalk behöfvas. Inom två dygn efter denna inblandning äro rågkornen 1 fullt fasta och tjenliga till sådd. Gammalt hvete är i allmänhet bäst. Om sådant ej kan erhållas, bör hvetet på för rågen föreskrifvet sätt torkas! före sådden. I Iadugårdsreglor. Årets rika grässkörd kommer sannolikt att ha till följd, att de flesta Jordbrukare kunna öka antalet af kreatur. Ehuru detta i allmänhet kan vara väl behöfligt efter fjolårets stora nedslagtninz, må man dock deri ej gå för långt, utan heldre kraftigare föda ett mindre! antal, såvida ej tillgång finnes till rik födning äfven för flera. Endast rik utfodring af kreaturen ger nöjaktigt resultat. Då betet icke är ful böra kreaturen dessutom erhålla bifoder, grönvic ker eller klöfver, om man ej? vill bestå dem oljekakor eller säd, som utan tvifvel är bäst, om produkterna skötas så, att denna kostnad betalar sig. Efter Septembers ingång böra korna tagas in om nätterna och erhålla ofvannämnda tillskott. Om utfodring med sjövass. I Ner. Alleb:a läses följande utdrag ur Örebro läns hush-sällskaps qvartalsskrift, hvilket vi taga oss friheten äterge: i Det är i sanning ganska förvånande, att landtmannen i allmänhet, då han har sitt hem vid någon af våra många sjöar och åar, ej mera än hittills skett, begagnar den vid stränderna ofta så ymnigt förekommande sjövassen Phragmites communis och Scirpus lacustris, till utfodring af kreaturen. Sedan jag vid sjön Tysslingen i tlera år sett, att mina torpare afskurit och hemburit en och annan vassknippa till qvälls-foder åt sina kor, har: jag i år sjelf nu i en månad uti egen ladugård dermed ganska rikligen utfodrat 50 kor till nattsoder, och oaktadt korna om dagen erhållit af 1:a årets vall, ha de likväl ej lemnat en pipa qvar i de om aftnarne med vass fyllda häckarne, hvilket bevi med huru stor begårlighet sjöfodret at djuren tärts. Ehuru bladvassen naturligtvis är värdefullare än rörvassen, förtäras likväl båda sorterna lika gerna, och då man sodrar med så starkt foder som ; nyvall, så är min ygelse, att vassen härvid utgör ett högst behösligt aminöst foder, hvilket är så nödvändigt, för att dermed fylla djur tora magar. Mjölkens gråddhalt har varit betydlig och ! smöret af utmärkt beskaffenhet, så att icke den; ringaste bismak af vassen uppkommit. Vassen, en gång afskuren, våxer snart äter upp till en andra skörd. IIuruvida likväl ett ofta förny adt skördande ar densamma har något inflytande på dess sramtida växtlighet, är en annan sraga. hvarpå blott en mångårig erfarenhet kan afg r, men då så mycket, som naturen srambringar i växtriket såväl som vassen, ändock årligen skördas af vintern, för att nästa är återkomma, torde man ej behörra tvilla på att icke kommande vårar skola klada våra sjöstränder med vass, som en god bjelp vid utiodringen af våra djur. ) I Om kreatur beta i hagar, som gransa intill en; strand, bevuxen med vass, ser man alltid, att de fullkomligt atbeta densamma så långt de våga sig ut i det våta elementet. Detta är ju den tydligaste vink åt oss att taga vara på det nyttiga sjö-! fodret. För detta ändamål har jag i är låtit indela hela min strand — 9,000 alnar — emellan Åkerby och alla dess underhatvande, och äro dessa nu ifrigt sysselsatta med inbergning af vassen till! vinterfoder. i Då sjösänkningar de sednare åren blifvit ut örda på flera ställen i Nerike, och dessa vanligen hatill följd en ännu rikare växt på sjövassen än förnt, sifves härigenom ännu ett skäl att fästa uppmärk-. samheten vid detta hittills alltför mycket förbisedda oderänme. ti hushållningssällsk. qvartalsskrift (2:dra häfet innev. år) står bladvass rekommenderad som !. oder åt hästar, men jag kan nu intyga, att den ir lika lämplig för alla hornkreatur, till och med yngre kalfvar. Åkerby den 4 Juli 1569. G. von Hofsten. f : Telegram. BERLIN den 24 ång. Paris. ,Agencel iavas förnekar ett på börsen omtaladt rykte,