Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 augusti 1869, sida 3

fre AR —— —— — 3 Blandade ämnen. Qvinnan i Ryssland. I ett bref till Dagbladet från Petersburg skrifves bland annat: Den ryska qvinnan är sedan gammalt känd för sin välgörenhet och för sin beredvillighet att bjelpa nödställda likar. I sednare tider har hon börjat icke längre nöja sig med att röra sig inom hemmet och bland sin omgifning endast, utan söker derjemte att bereda sin filantropi ett vidstracktare verksamhetsfält. Den bildade qvinnan här i landet tycker sig icke längre vilja vara endast och allenast en passiv, ofta nog onyttig medlem af samhället, hvilken blott lefver för sin toalett och sina nöjen; hon börjar alltmer lägga sin sträfvan i dagen att sjelf personligen ingripa i samhällsutvecklingen. Häraf de många initiativ i rent samhälliga frågor, som under detta decennium utgått ifrån Rysslands qvinnor. Såsom någonting anmärkningsvärdt förtjenar framhållas den passion ryska qvinnan fått att vilja härma Amerikas qvinnor och följa dem i spåren. Visserligen har man icke kommit så långt här ännu, som att yrka på qvinnans likställighet med mannen i lifvets alla förhållanden, rösträtt för qvinnan, ministrar i kjol o. d. Man har hittills nöjt sig med att petitionera om fritt universite vensom fria gymnasier.) för qvinnor, medicinsk akademi äfvensom fältskärsskolor, för utbildande af qvinnor såväl till medicine doktorer som till sköterskor af sårade i fält. Mistsignaler. Nyheten om den totala förlusten af två dyrbara paketångskepp, det hamburgska ,,Germania och det engelska ,,Cleopatra vid Cape Race på Newfoundland, har ibland de merkantila och maritima kretsarna i London framkallat stor bestörtning och nedslagenhet, så mycket mera, som det blifvit utrönt, att olyckan med båda fartygen uteslutande är att tillskrifva brist på en mistsignal vid den omnämnda udden. Efter uppgift från nevfoundländska sjömän är denna landtudde under nära nio månader af året inhöljd i den tätaste tjocka, och det oaktadt har, trots många upprepade olyckstall vid detta farliga ställe, som år från är passeras af tusentals fartyg, ännu ingenting blifvit åtgjordt att förse udden med en mistsignal, hvars anbringande, jemfördt med de nu inträffade stora förlusterna, skulle förorsakat endast obetydliga kostnader. Vid inloppet till hamnen S:t Johus (New Brunswick) blef för tio år sedan en mistsignal inrättad och resultatet blef en reduktion i antal sjöolyckor af 9o procent under denna tid. Engelska sinekurer. Såsom illustration till det ofta behandlade kapitlet om sinekurerna i engelska statens tjenst kan följande faktum tjena. Hr Thomas Thurlow, en prestinan i den anglikanska kyrkan, hvilken har lyckan att vara nevö till den sist aflidne och broder till den nuvarande lord Thurlow, Ätnjuter till sin död en årlig inkomst af 7,352 E (omkring 126,000 rdr) för hvilken summa han ej behöfver göra det allra minsta, enär ett embete vid konkursrätten, som han förut beklädde, afskaffades år 2. Till ersättning blef han pensionerad med fulla lönen. Men härmed är historien ej slut. Hr Thurlow var dessutom kunglig skattkammarmästare, ett likaså mystiskt embete som det förra och samtidigt afskaffadt, och såsom en billig ersättning har han nu årligen ett belopp af 4.028 (72,000 rdr). Ännu vidare erhåller den högärevördige herrn en bagatell af omkring 6,000 rdr, för den smärtsamma förlusten a ett embete, som en föregående generation kände under namn af ,Prothonotary of the Court of Pleast. Hr Thurlow får således glädja sig med att åtnjuta en årlig pension af ungefär 204,000 rdi och då han samvetsgrannt har upptagit samma belopp i 37 år; så har nationen belönat denne ,trogne tjenares förtjenster om såderneslande med sammanlagdt omkring 7,548,000 rdr. Hyllning. En fryntlig värdshusvärd på Nytorv i Köpenhamn uttryckte sina undersåtliga känslo vid kronprinsessans ankomst med följande ord, anbragta i transparent: Velkommen Lovisa til Danas Land, Her torduer ett Hurra fra alle Mand, Her knalder Champagne og Sodavand, Og drikkes at Mind, som vil og kan. Snöfall i Augusti. Från Semmering, bergs trakt på gränsen mellan Usterrike och Steiermark skrifves den 11 Augusti, att dagen förut barome tern plötsligt sjunkit djupt och på natten föll si mycket snö, att alperna blefvo hvitklädda dera och boskapen måste drifvas hem. Från trakten a Salzburg m. fl. ställen omtalas samma för årstidei ovanliga fenomen. Insekternas vingslag. Öfver hastigheten ho insekternas vingar har man haft många funderin gar. E. J. Marey har deröfver anställt direkt undersökningar, hvilka han meddelat i franska ve tenskapsakademiens Comptes Rendus och hvaru vi återgifva följande: Han måste göra direkta mätningar af vingarne hastighet, emedan man förut sökt leta sig til denna af den ton, som uppkommit vid insekten flygt, men dervid kommit till så höga tal af änd till sexhundra svängningar i sekunden för den van liga flugan, att man ej ansåg det sannolikt, hels som man för den allra hastigaste flygten måst tredubbla detta tal. Dessutom gåtvo andra insek ter en ännu större mängd svängningar. Detta för anledde en del naturforskare att påstå, att ljude som hördes, då insekterna flögo, frambragtes ge nom en särskild ljudapparat, oberoende af vingar nes rörelse. Hr Marey fäste fast djurets bakdel i en fi ltång, och då det sökte flyga, lät han dess en vinge snudda vid en med viss hastighet kringgå ende, på sin yta sotad cylinder. För hvarje gån vingen vidrörde cylinderns yta, uppkom ett lite märke i sotet, hvilka märken han sedermera räk nade, då problemet var löst, åtminstone så ti vida, att djuret kan göra så många och sannolil vida flera vingslag i sekunden, än cylindern utv sade. afven fann han, att antalet minskades, o man lastade vingen med en liten vigt; likaså köld, eller om djuret tröttnade. Han fann, att den vanliga flugan gjorde 3: svängningar på en sekund, vatten gjorde 24 arbetsbiet 190, getingen 110, malsjäriln 72, trol sländan 28, kälsjäriln 9. Äfven undersökte han, hvilken figur vingspetse bildar under flygten, och fann, att detta var en Detta försök är lätt att göra efter. Han fäste e Hå ) Qvinnogymnasier hafva på sednare tid ock: t flerstädes blitvit öppnade, såväl i Petersburg so an