Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 augusti 1869, sida 2

en ene som den andre får i detta fall andla så som han sjelf finner vara för g bäst och nyttigast. Så bör man väl ck ega rätt att insätta sina, kanske med tor försakelse samlade, kapitaler i en ank, som lemnar dem full trygghet. Och så är det väl nyttigt, att sådana nrättningar finnas, som emottaga folkets esparingar och göra dem, genom utlåing, åter fruktbärande. Detta är just vad vi ega uti våra öfver landet spridda anker, och detta utgör just deras förväfflighet. Hvad är det då, som härvid kall ,,oskadliggöras, och hvad är det, om skall nyttiggöras? Att organisera riksbanken så, att den notsvarar nationens behot af en väl ordsad bankrörelset — är utan tvifvel ett igtigt önskningsmål. Ett stort fel hos iksbanken ligger deri att dess förvaltning ir alldeles för dyr, i det den uppgår till ner än en fjerdedel af hela bankens åriga inkomst, oaktadt banken rör sig med m behållen fond af omkring 30 millioner dr. Vidare äro dess former alltför tunga, lå banken bland annat eger en månghöflad styrelse, hvars ledamöter ofta motverka hvarandra. En omorganisation af lenna ordning vore visserligen af behofvet påkallad. Men en organisation åter i den riktningen, som en del af andra kammarens ,,bankmän förordat, att riksbanken skulle öfvertaga all rikets penningerörelse, framförallt lånerörelsen, det är ej blott en absurditet, det blefve derjemte en olycka för hela landet. Hvarje verklig vän af frihet måste framför alla andra förkasta ett sådant system, hvarigenom alla landets besparingar skulle absorberas af en utaf riksdagen beroende penningeanstalt, derifrån de sedermera skulle utånas genom en ny här af statens embetsoch tjenstemän. Här blefve i sanning en centralisation, fruktansvärdare än någon annan. Lägg härtill, att folket skulle under en mängd af år genom sina skatter öka bankens fond (ty bevarandet åt banken af dess årliga s. k. vinst, i stället för att låta denna komma staten till godo, innebär ju ingenting annat än detta), till dess denna uppginge till hundra millioner, såsom en ,bankman i andra kammaren föreslagit — och vi skulle bafva i riksbanken skapat en vampyr, som utsöge nationens must och märg. Långt bättre vore då, att upphäfva hela riksbanken och låta nationen fritt sköta sig sjelf äfven på detta område. Detta vore åtminstone något, som ,frihetens vänner kunde värdigare försvara, än när de nu instämma i skränet mot den frihet vi lyckligtvis på detta område åtnjuta. Men vi behöfva alls icke inlåta oss på några sådana äfventyrliga ytterligheter Våra kreditoch bankförhållanden äro, såsom sagdt, ganska goda, så att de brister, som vidlåda dem, kurna afhjelpas utan alla hästkurer, endast med iakkttagande af försigtighet och klok beräkning. samt derigenom att insigten i dessa förhållanden blir något allmännare spridd Ty utan detta vilkor hjelper icke ens er ny representationsförändring, alldraminst om denna skulle leda derhän, att okunnig-. heten och fördomen blefve mera ,repre senterade än hittills.