Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 augusti 1869, sida 3

(Insändt) Om användningen af Renströmska fonden. Uti någon af stadens tidningar har för någon tid sedan en insändare J. A. O. uttalat den mening, att Renströmska fonden borde delvis användas till lättande af kommunalutskylderna. Mot detta förslag torde vara nog att erinra, att det i väsendtlig mån strider mot testators förordnande om fondens användande, men — synes ätven ur flera andra synpunkter mindre välbetänkt, och kanske vid närmare eftertanka, med stadens sanna bästa föga öfverensstämmande; en sådan åtgärd, som ins. föreslår, äfven om den för stunden skulle synas särdeles beqväm, kunde blifva en orsak dertill, att vänja samhällets medlemmar från den sjelfansträngning och omtanka ou sig sjelfve eller att vara en man för sig, som man fordrar af indivi den, och som äfven eger tillämpning på samhället. Ena annan gång, när fonden skulle användas för andra ändamål, blef en nödvändig följd att åter höja kommunalskatten, hvaraf åter blef följden knot och missnöje, sedan man en gång vant sig vid den beqväma utvägen, att med en testamentsfond utgöra sina lagliga förpligtelser till kommunen. Många kommuner i vårt land äro vida hårdare beskattade än detta sambälle; det gifves kommuner på landsbygden, der kommunalskatten belöper sig ända till 10 rdr på bevillningsriksdalern, i Uddevalla stad uppgår kommunalskatten till 7 rår på bevillningsriksdalern — härstädes utgöres kommunalutskylderna med omkring 3 rdr på bevillningsriksdalern; man ser således, att om ock skattebördan härstädes kan kännas tung för mången, andra orter gifvas, der man har större skäl till klagan. Med ett ord, det är icke antagligt, ätven om det lagligen kunde gå för sig, att staden befinner sig i en så bankruttmessig ställning, att den skulle vara nödsakad att tillgripa en välgö renhetsfond, för att dermed bestrida sina ordinarie utgifter. — — movmsmssmmmomm—LLL KL .