Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 augusti 1869, sida 1

; UTEIKKS. TYSKLAND. Till den 12 dennes hade ur den Burg? ska stenkolsgrufvan i Sachsen 236 lik blikvit framdragna. De återstående liken ligga begrafna så djupt under ruinerna, att det torde dröja länge, innan de kunna anträffas. De vanliga arbetena i grufvan ha nu tagit sin början. : ÖSTERRIKE. Neue freie Presse berättar, att det i Triest nyligen förefallit temligen allvarsamma oroligheter med anledning af militärutskrifningen. En stor folkmängd samlade sig utanför utskrifningslokalen, utskrifningen måste afbrytas, och det synes, som om oroligheterna hade räckt ganska länge. Man tågade omkring, bar röda fanor framför sig, höjde upproriska rop och slog ihjäl en på post stående soldat. . Neue freie Presse anmärker, att tumultuariska uppträden börja blifva reguliert återkommande tilldragelser i Triest-. FRANKRIKE. Kejsarens resa till lägret vid Chalons har — som ett i dagens tidning intaget telegram meddelar — blifvit uppskjuten tills den 10 September; ett anfall af giktplågor, som han ådragit sig genom oförsigtighet efter ett bad, förhindrade honom att företaga densamma. Deremot afreste den kejserlige prinsen på den bestämda tiden till lägret. Trots sin sjukdom höll kejsaren likväl i Lördags ett ministerråd; i hvilket han undertecknade det allmänna amnestidekret, hvarom ett telegram meddelat. Det skall blifva intressant att erfara, huruvida amnestien äfven är utsträckt till sådana personer som Victor Hugo, Ledru Rollin, Felix Pyat, Henri Rochefort, kort sagdt: till ,,den oförsonliga emigrationen: i hvarje fall skall kejsarens liberalitet i afseende på amnestien helt säkert vara en uppmaning till alla ordningens vänner att ställa sig på regerings sida, om de radikala förnya sina förbittrade anfall mot thronen och författningen. Underrättelsen om, att kejsaren, på framställning af presidenten Schneider, gifvit hederslegionen ät de 116 undertecknarne af Buffets interpellation, förekommer oss svår att förstå. T. o. m. om man uppfattar en sådan demonstration som ett bevis på, att kejsaren icke blott står på samma ståndpunkt som interpellanterna, utan att han t. o. m. tackar dem för deras interpellation, får det hela dock utseendet af en captatio benevolentix, som af venstern utan tvifvel skall betecknas som en svaghet hos regeringen. Enligt ,Temps föreligga i senaten följande sex amendementer till förslaget om senatsconsulta, neml.: 1) Bonjeans amendement, som förut meddelats; 2) Roulands amendement mot ministeransvarigheten; 3) Hubert-Delesles amendement, der adressdebattens återinförande påyrkas; 4) Boinvilliers? amendement, som afser att undanrödja dot veto, som akulle grundas på motiverade beslut; 5) Sartiges amendement, som vill lösa eventuella konflikter mellan senaten och lagstiftande församlingen, och slutligen 6) Breniers amendement om sammansättningen af senatens byråer. ,Sigcle påyrkar revision af en lag från 1838, som ofta varit mycket klandrad, den lag nemligen, enligt hvilken en läkareattest är tillräcklig för att inspärra em person på dårhus. Det har icke saknats exempel på, att man genom sådane medel lyckats undanrödja ,, obehagliga personer. En f. d. marinofficer stod nyligen inför rätta, för det han haft förnärmande yttranden om marinministern, och domstolen uppdrog åt en läkare att yttra sig öfver, huruvida den anklagade hade sitt förnuft i behåll. Denna händelse torde vara närmaste anledningen till påyrkandet i, Siecle. Med rätta hänvisas i nämnde artikel på ett fall, då advokaten Sandon, som väckt den på sin tid allsmäktige ministern Billaults missbag, blef enligt läkarebevis insatt på ett dårhus, men efter Billaults död helt plötsligt. förklarad för att vara frisk och befriad. Sedan , Siecle meddelat en förteckning öfver de enorma belopp, som blifvit anslagna åt ,,bögre funktionärer, yttras: ,I motsats till allt detta finna vi ett dekret af den 10 Juli 1869, som bestämmer pensioner åt ett visst antal lärare och lärarinnor. Gazeau erhöll efter 25 års sjenstetid och på grund af sjuklighet 77 fr. pr år. Desplar fick efter 40 års tjenstetid rättighet till en pension af 127 fr.; Rouland efter 41 ärs tjenstgöring 118 fr. Lärarinnan Mariol Riol har undervisat i mer än 31 år, hennes pension uppgår till 92 fr.Enkan Peyron, förestånderska för en större uppfostringsanstalt sedan 32 år, har afspisats med 40 fr. pr år. Kortligen: detta dekret bestämmer det sammanlagda beloppet at pensionerna för 36 lärare och lärarinnor till 5,168 fr., hvilket i medeltal för hvar och en af dem utgör 40 centimer pr dag. Så uppmuntrar man här i landet folkundervisningen. ENGLAND. Den 23 dennes skall en allmän kongress för arbetareföreningarne sammanträda i Birmingham. Vid denna kongress skola 27 af de mest betydande arbetareföreningarne i landet representeras, och det lärer äl således icke komma att fattas en mängd tal om kapital och arbete, lagstiftning, o. s. v. En jubelfest för den polska union, som den 11 Augusti 1569 kom till stånd i Lu