elefanten började elefanterna att blifva mycket talrika; men vi måste skynda oss tillbaka till Ovambolandet i följd deraf, att samma röfvarband sem sköt gamle Svante Smith, var på våra spår. Jag sålde mina två jagthästar, en till höfdingen at Ovambolandet Orsykango, den andra till höfdingen af Ovaquambe Najova. Den sednare är en god vän till mig; han lånade mig en vagn, som han tillbytt sig af en af jägarne, för att föra elefantbenet uti, värdt omkring 5,000 rdr. I Februari lemrade jag Ovambolandet och kom till IIvalfiskbugten i slutet af Mars, hvarest jag lyckades att genast tå ett fartyg, som förde mig till Kap. Men detta var en förfärlig resa; vi förlorade en af masterna, en sjö bortspolade kökshuset med en mängd andra saker på dåck, så att vi måste lefva af vatten och bröd tills vi framkommo till Kap. IIär är allting så vackert och ovanligt, men jag tri fves icke här. För hvad som blir öfver när alla resekostnader, som belöpa sig till omkring 2,000 rdr, äro betalta, ämnar jag köpa handelsvaror och föra med mig till Damaralandet, dit jag snart vill begifva mig. Der stannar jag tills November, för att tillbyta mig strutsfjädrar, hvarefter jag åter begifver mig på elefantjagt. Näs gång jag kommer till Kap, hoppas jag vara i tillfälle att derifrån begifva mig hem. — Karlshamn. Fartygshandel. I dessa daBar har i Karlshamn hemmahörande skeppet Falko, mätande 126 Nyläster, af skeppsvarfsbolagets intressenter blifvit försåldt till hr G. R. Lagergren i Cadix och kapten Edv. Sandström i Karlshamn för en summa af 36,000 rdr rmt. Fartyget kommer att föras af kapten Sandström, som äfven är fartygets korrespondentredare. Försåldt bokiryckeri. Boktryckaren J. M. Stenbeck, som i nära 50 år i Karlshamn drifvit boktryckeri, hvarifrån för flera år sedan tidning utgått, men hvilket sedan egentligen sysselsatts med tryckning af förlagsartiklar. kufrudeabligen religiösa skrifter, har i dessa dagar försålt detta sitt boktryckeri åt hrr Ar. Stenbeck, boktryckerifalktorn P. Nilsson och Landskanslisten F. A. Blomqvist, hvilka amna flytta detsamma till Karlskrona, der trolig vis en ny tidning snart kommer att från sagde eryckeri utgå. — Gefle. Norra stambanan. I, Gefle-Posten läses: Undersökningar rörande norra stambanans sträckning från Sala till Storvik ha en längre tid fortgått och synas nu vara nära sitt afslutande, då under de sednaste veckorna tvenno statens ingeniörer, kommande söderifrån, utstakat linien genom Thorsåkers och Ofvansjö socknar fram till Storvik. Den sist uppgångna linien, som torde blifva den antagligaste, skiljer sig från förra åren utstakade derigenom, att den, från Wall by i Thorsåker, går öfver pastorsboställets egor, dragande sig derifrån genom en dalgång förbi Pålsbo och Wibyhyttan ned till Sälgsjön, hvarifrån den, i en sänkning genomgående bergsträckningen mellan Thorsåkers och Ofvansjö socknar, framkommer 14 mil vester om Stegelängarne och i en kurva, med betydlig radie, böjer sig in till Storviks station. Fördelen af den sist valda terrängen ligger deri, att den förutvarande svåra stigningen på första fjerdedels milen från Storvik betydligt minskas, till lättnad för såväl anläggning och underhåll som trafikering. Trafikinkomsten å Gefle—Dala jernväg utgjorde för sistl. Juli månad: af passagerare . . . 11,336: 41. s BOAS ss .... 113.709: 16. 185,045: 57. föreg. månader.—. 591,173 S:ma rmt rdr 779,219. Motsvarande tid 1868: Juni måneeaa...... 182,726: 60. Föreg. månader..... 595,1401: 39. S:ma rmt rdr 778, 130: 99. Jernviägsolycka. Måndagen den 9 dennes på e. m. inträffade på railvägen emellan Elfkarleby kronsåg och Sandörn den hemska händelsen, att arbetareenkan Malmgrens 9-årige son blef öfverkörd och ögonblickligt dödad. Man förmodar, att han, under det vagnarne gingo utför en stark lutning på railvägen, företagit sig det orådet att gå ifrån en vagn, hvarpå han åkte, till endera at de närmaste och derunder fallit ned mellan dem och att han såluuda fick tillsätta lifvet. — Kalmar. Gowmäle. I tidningen ,, Kalmar läses: Utgifvaren af Papilio, som med anledning deraf att han besökt Oskarshamn, varit föremål för en i något försmädlig ton hållen uppsats uti O.-P., har i sin tidning, hvilken, som man känner, har den särskilda märkvärdigheten att troligen vara den enda handskrifna i Sverige, infört en liten replik af följande innehåll: ,,OskarshamnsPosten bar låtit allmänheten veta den stora tilldragelsen, att Papilios redaktör, som foreom varit prest, inträffat nyligen i Oskarshamn. — Allt klara fakta! — Han har gått från Mönstrås (troligen hela vägen) och tagit in på ett ,,ställfk i stadens grnnnskap. — För den, som är van att gå endast mellan stilfacket och pressen, kan väl detta synas besynnerligt, men för Papilios redaktör är det en småsak att gå till Oskarshamn, helst sommartiden. Han har gått ännu längre vägar än så. Skalden Lidner är väl ingen egentlig auktoritet i detta fall, men hans mening är, att det kan vara lika bra ,att gå, som att åka på kredit i sina björnars vagnar. Att stället, der redaktören behagade taga in, icke af missförstånd må anses hafva varit en krog, ville vi gerna hafva Posten upplyst derom, att stället var Döderhults församlings och Stranda härads ,.prosthus, ett hus så godt som något annat. — Redaktören har gjort vSina anteckningar till spaltfyllnad i Papilio. — Papilio har inga spalter. Han har hela sidor, som eljest icke äro sämre än att de gå in i sjelfva Oskarshamns-Posten, n. b. när denna Post någon gång tillfälligtvis kan få någon kännedom om Papilios innehäll. Posten kuude ju sjelf göra sådana anteckningar och taga in dem såsom ,, ballast i sin egen tidning.