Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 augusti 1869, sida 2

Göteborg den 4 Augusti För många af våra läsare utgöra all dessa i köpmansverlden ständigt återkom mande termer: vexelkurs, diskonto, alpari kurs, m. m, ett ganska mörkt tal, ocl äfven många af dem, som dagligen rör: sig med hithörande siffror, hafva det fög: klart för sig hvad dessa saker verklige innebära. På grund häraf vilja vi söka gifva er så enkel framställning som möjligt af all: dessa förhållanden, med särskild hänsyi till de praktiska resultater. hvartill en så dan framställning bör leda, i afseende den ofta omtalade silfveruttagningen u riksbanken och dess verkningar på låne rörelsen. Med vexelkurs förstås det pris, som hvarje lands handelsbörser betalas i de landets mynt för en valuta i siltver elle guld på en främmande handelsplats. Allt så är vexelkursen i Sverige det pris: svenskt mynt, som betalas för silfver t. ex. Hamburg eller guld i London. Så är vexelkursen i Hamburg det pris som i Mark banko betalas för guld i London, 0. 8. V. Med det är icke guldet eller silfret, som köpes omedelbart, utan en anvisning derå, som kallas ,,vexel. En exportör i Sverige har sålt en last spanma.; plankor eller jern i England och erhåller såsom liqvid af köparen en anvisning på en bank eller bankir, som dermed tillförbindes och, genom vexelns ,,accepterande, åtager sig att inlösa anvisningen i guld antingen vid Epp nen .å vistak, eller efter bestämd tid, som, enligt rådande handelskutymer, sällan öfverstiger 90 dagar. En importör har deremot att erlägga liqvid i London, för hvilken han borde härifrån afsända guld. Men i dess ställe köper han förutnämnde exportörs fordran, representerad i hans vexel, och remitterar denna såsom liqvid. Det pris, han derför betalar i svenskt riksmynt per engelskt L sterling, är vexelkursen för dagen, Det inses lätt hvilka ofantliga fördelar dessa transaktioner bereda handeln, enär i annat fall ligviderna skolat ske genom framoch återsändningar atädla metaller. Vore nu handelns ställning sådan, att värdet af försäljningen från ett land till ett annat nära öfverensstämde med värdet af inköpet från det andra landet till det förra, så stode tillgång och efterfrågan på vexlar i ett jemnt förhållande till hvarandra och priset (kursen) borde då vara den normala. Men en sådan ,,balans kan ej vara annat än exceptionell. Den största importen infaller ej vid samma tider som den högsta exporten, och så måste ena tiden tillgången på vexsar vara större än efterfrågan och tvertom. Härat mäste följa olikheter i fråga om vexlars pris eller kurser, så att kursen stiger, när en högre import framkallat en större efterfrågan på vexlar, hvaremot den falier, när tillgången är större än etterfrägan. Åro då denna tillgång och efterfrågan absolut bestämmande för vexelkursen? Så har man mången gång antagit, och så har det tal uppstått: att ingen makt kan ,, styra kursen, enär den är ovilkorligt beroende af nämnda faktorer: tillgång och efterfrågan; men så är likväl ej förhållandet. .Kursen styres ovilkorligt i hvarje land, der sedelmyntet inlöses mot ädel metall. Saken är ganska enkel. En köpman i Sverige har köpt varor i Hamburg, (hvilket naturligtvis skett i denna stads mynt) ör t. ex 1,000 mark b:ko. Han söker derör en motsvarande vexel af någon, som har en fordran på samma plats. Men denne begär derför ett så högt pris, att den förre mannen föredrager att afsända sina 1,000 mark i silfver. Dermed är en ovilkorlig gräns satt för kursens stegring. Kursen är verkligen Åstyrd. Sammalunda i fråga om kursens fallande. En exportör har en vexel på Hamburg att sälja, men finner, i saknad af efterfråsan, ingen köpare till lämpligt pris. Han föredrager att indraga sin fordran i silfver. Så kan kursen aldrig falla under stt visst belopp. Kursen är åter styrd. Det är således endast emellan vissa sränser ar ett maximum, och ett minimum, som kursen kan fluktuera, på grund af marknadens ställning. Och dessa gränser, hvaraf bestämmas de? Helt en--elt af omkostnaderna för de ädla metallernas försändning, blifvande alltså dessa gränser större, när det gäller orter, med dåliga eller osäkra kommunikationer, än då försändningarne gå lätt och billigt. En sådan försändning af ädla metaller nellan skiljda länder är alltså ett oundrikligt moment i handelsrörelsen (huru len tillfälliga eller stadigvarande handelshalansen utjemnas äfven med värdepapper hör ej hit att omtala). Hvarje ingrepp leri, vare sig genom exportförbud å ädla natallar allaannat Avllilt ÄItar)rr aj; hlatt