Blandade ämmen-. Kristiania ångkök. Som bekant är, bär sif Kristiania ångkok särdeles väl, skrifver en korres pondent från vämnde stad till Nerikes Allehanda En af hufvudorsakerna dertill är, att ingen anser sig för god att äta der på platsen eller hemta mat derifrån. De finaste herrar och damer, som sakna familj, gå der i sällskap med arbetarne att intaga sin goda måltid för 8 eller 12 skilling norskt vic snyggt dukade bord i en prydlig salong. Rätterna äro också betydligt mer omvexlande, än de vorc vid de svenska ångköken. Då jag besökte stället funnos köttbullar (stekta med ånga i en ofantlig panna af 2 alnars diameter), fruktsoppa, köttsopp: och en rätt till, hvars namn undfallit mig, mer som var ganska välsmakande. Mellan köket och matsalongen var en glasvägg, så att gästerna kun de öfvervaka snyggheten vid beredningen. I ma: gasinerna var nästan allt förvaradt i isskåp, och all slags kötthackning och korfstoppning bedref med maskin. Entreprenören sjelf, i spetsen för et halft tjog hvitklädda, qvinliga tjeustcandar, tillsåg alltid ordningen i köket. Anekdot. En välmående bonde i Kalmar län var i stor ovänskap med sin länsman, så att denne sökte på allt vis sak med honom. Bonden var en väldig jägare. Under den starka torkan sistlidet år uppkom en häftig skogseld. Länsmannen uppgaf nu att bonden slera dagar jagat i skogen samt påstod att han således var den, som törorsakat olyckan. Bonden blef äfven stämd till tinget af länsmannen, i förening med de lidande skogsegarne. Man får derjemte anmärka, att häradshötdingen sjelf, äfvensom länsmannen, var en stark tobaksrökare. Då bonden infann sig vid tinget, frågade domaren: ,,Nå Ola! Du vet huru det tillgått med skogselden, samt när du tror den börjat utbrista? Bonden stod en stund tyst. — , Nå! fortfor radshöfdingen, ,säg nu förhållandet, emedan du är saker dertill. -Ja, svarade bonden, häradshöfdingen vet väl, att de stora herrarne alltid pipor, och när de komma i sk a byarne. så finnes alltid en het kanalje i pipan som de allmänt kalla länsman. den blåsa de ut mellan de ruttna trädrötterna eller i mossan; der ligger han och mörjar och sprutar samt tar slutligen eld; på detta vis har denna olyckliga skogseld säkert uppkommit. Ett allmänt löje uppstod. Bonden bevisade äfven genom vittnen, att han på längre tid ej varit i skogen, och blef således frikänd