Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 augusti 1869, sida 2

burg, Läbeck, Bremen och Braunschweig skola upphäfvas. FRANKRIKKE. Den allmänna uppmärksamheten är för närvarande mycket fästad vid valet af konstitutionsutskottets ordförande, enär man antager, att denne skall kunna utöfva ett äsendtligt inflytande på reformförslagets öde. ,Libert berättar, att pluraliteten af utskottsmedlemmarne i mötet den 6 dennes vände sig till presidenten Rouher med anmodan, att han måtte afstå från denna post. Det är nemligen en gammal sed, att senatspresidenten i mycket vigtiga frågor blir vald till utskottets ordförande: i närvarande fall har man dock ansett sig böra afstå från den vanliga regeln. Rouher — heter det — fogade sig efter majoritetens önskan, hvarefter rösterna lära blifvit delade mellan Behic och Devienne. Något bestämdt resultat lärer ännu ej vara uppnådt. I en korrespondens från Paris af den 6 dennes heter det: Kejsaren döljer ingalunda för sin omgifning, huru han uppfattar -den nuvarande situationen. Han säger sig vara fast besluten att ärligt genomföra de gjorda koncessionerna; men han döljer icke det djupa misstroende, han hyser mot den nuvarande majoriteten. Han har tydligen uttryckt, hnoru samma personer, som ännu för 8 veckor sedan läto välja sig som officiella kandidater, med inträdet i lagstiftande församlingen synas hafva förgätit alla de förbindelser, som de hade ingått till regeringen. Då han nu framför allt betraktar bibehållandet af sin egen ansvarighet som grundpelaren i byggnaden för den af honom gifna författningen, så skall han säkerligen energiskt uppträda mot hvarje tendens att med tillhjelp af denna majoritet få sin personliga ansvarighet undanröjd. I denna riktning skall han på det skarpaste öfvervaka majoriteten. I ett sådant land som Frankrike kan emellertid icke en sådan ovisshet fortfara, och derföre måste äfven före årets slut åtgärder vidtagas, på det ingen oklarhet mellan honom och majoriteten må kunna förefsinnas. Enligt ;,Sigcle äro förarbetena för amnestien i full gång uti justitieministören. Alla pressförseelser skola äfven amnestieras, och de pågående pressprocesserna nedläggas; politiska förbrytelser skola deremot först benådas, då serskilda ansökningar derom ingifvas. Med rätta anser Siscle en sådan inskränkning vara ytterst oklok. Kejsarinnan Eugenie skall från lägret i Chalons, der hon nu befinner sig, begifva sig till Lyon, der storartade förberedelser tör hennes mottagande göras. Derifrån reser hon till Marseille, bvarifrån hon inskeppar sig till Venedig. Besöket på Corsika, med anledning af Napoleonsfesten derstädes, lärer icke blifva utaf; deremot skall kejsarinnan från Konstantinopel begifva sig till Smyrna. Vistandet i Öfre Egypten kommer att upptaga 4 veckor. SPANIEN, I en skrifvelse från franska gränsen af den 3 dennes beskylles franska regeringen att fortfarande visa den största underlåtenhet gentemot carlisternas stämplingar och krigiska öfningar i de sydfranska städerna Biarritz, Bayonne, Pau, m. fl. I den lilla staden St. Christo lära 50 carlistiska ryttare ligga, hvilka oförhindradt öfva sig och värfva nytt manskap i trakten. Under de sednaste dagarne lära de republikanska cortesmedlemmarne Garido och Orense varit vid gränsen och sjelfva öfvertygat sig om denna föga lojala hållning hos franska regeringen. Denna berättelse strider dock emot det, som från andra håll meddelas, så att sanningen är svår att härvidlag finna. Det republikanska partiet i Spanien har alltid sett en fiende i kejsar Napoleon, och är redan at det skälet benäget att väcka misstankar mot franska regeringens lojalitet. I etta! de sednaste mötena i cortes svarade general Prim på en interpellation från venstern, att förhållandet mellan de franska och spanska regeringarne var så vänskapligt, som man kunde önska. Genom ett dekret af den 7 dennes ha biskoparne erhållit föreskrift om, att för regeringen. ofördröjligen uppgifva de prester, som lemna sina hem för att deltaga i upprorsförsöken. Biskoparne åläggas att mot sådane prester använda , kanoniska åtgärder och utfärda herdebref för att uppmana till lydaad mot ötverheten. De prester, som öppet uppträda i fiendtlig riktning mot regeringen, skola förbjudas att predika och bikta. TURKIET. Från Paris meddelas, att striden mellan Turkiet och Egypten kan anses som bilagd. Det är utan tvifvel den franska diplomatien, som genom sitt inflytande i Konstantinopel och Kairo mest bidragit till konfliktens utjemning. Den franska ,Patrie meddelar, att diplomatien ställt sig på vicekonungen Ismails sida samt ar LL oo .