Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 augusti 1869, sida 3

Blandade ämnen. Politiskt mord. I slutet af förra månaden förekom inför jurydomstolen i Forli och under tillopp af en ofantlig menniskomassa ett brottmål, hvilket alltför träffande skildrar det politiskt moaliska tillståndet i Italien och isynnerhet i Romagnan. Det handlade nemligen om ett politiskt nord. För 18 månader sedan mördades på en af le mest trafikerade gatorna i staden Cesena straxt fter middagen en ung man, knappt 20 år gammal och vid namn Martini. Denne hade deltagit fälttågen med de frivilliga och var då sekreteare i ett demokratiskt sällskap. Sedermera blef han af det mazzinistiska partiet beskyld för liknöjdhet, feghet och republikanskt edsbrott. För att rentvå sig från dessa beskyllningar sökte Martini få en hedersdomstol nedsatt och fick äfven en sådan, bestående af grefve Saffi, fordom romersk triumvir, advokaten Amadia och ännu flera personer. Detta försonade emellertid icke partiet; några dagar derefter aflossades skott på gatan mot Martini, men de träffade icke. Han flydde till sin fästmös bostad och påstod för henne, att han ovilkorligen skulle blifva mördad, ehuru han vore alldeles oskyldig. Fyra dagar sednare låg han midt på ljusa dagen mördad med dolkar på en af Cecenas gator. Ingen tillstod sig hafva sett mördaren; blott fästmön hade mod att angifva garibaldisten Rinaldi såsom mördare. Men under ransakningen måste hon i följd af de hotelser, som uttalades af mördarens vänner, fly till Bologna, der hon tre gånger undkom deras efterspaningar, men sårades den fjerde, så att hon slutligen måste fly till Florens. Under rättegången uppträdde hon svartklådd och bekräftade högtidligt hvad hon under det förberedande förhöret uppgifvit. Vid hennes sida stod den ärevördige gråhårsmannen och forne romerske triumviren Aurelio Saffi, som i vältaliga ord protesterade mot blodsgerningarne och hämdmorden, hvilka redan så länge vanärat Romagnan. Den allmänna åklagaren förklarade, att landet stode i tacksamhetsskuld till den unga damen, emedan hon ensam bland så många hade mod att tala sanning, med fara för sitt eget lif. Han uppmanade jurymännen att visa samma mod och icke låta tanken på hämd komma dem att vika från sin pligt; men jelf hänvisade han på mildrande omständigheter, öfvertygad. såsom han var, att den anklagade handlat i fåvitsko och politisk villsarelse. Juryn uttalade sitt ,.skyldig, och Rinaldi dömdes till strafrarbete på litstid. En dyr matta. Vid Queens-Bench-domstolen i London hade en dansös vid namn Warren nyligen instämt direktionen för Great Northern-jernbanan, På stationen Spalting hade nemligen miss Warren fastnat med sin fot i ett hål på mattan i väntsalen, hvarvid hon föll och skadade sig så illa, att hon ej längre kunde utöfva danskonsten. Hon erhöll derför en skadeersättning af 1,500 pd. sterling, hvilket väl bör förmå direktionen att hädanefter tillse, att mattorna i deras väntsalar äro i fullkomligt skick. Välgörenhet. Från Wien skrifves: Tändsticksfabrikanten Pollack härstädes. som tillhör israelitiska trosbekännelsen, har uti vår stad låtit upnföra ett trevåningshus, der 60 medellösa studenter, utan afseende på deras religiösa trosbekännelse, få kostnadsfritt bebo en tarflig och passande bostad och der de finna all den materiel, som för deras studium är behöflig. På denna vackra institution har P. påkostat 400,000 storiner. En verklig .Jerusalems skomakare ij Sverige. I 1654 års Elfsborgs Väns VerifikationsBok, fol. 1312, läses följande anordning, som vi ansett kunna här meddelas: Effter det, Renteoch Proviantzmestare Pedher Larsson, Skarprättaren hafwer i dagh effter den Kongl. Giötariskes Hofrättz domb ophängt en syndare, Gammal tiuff, som sejh ock för en jude Skomakare ifrån Jerusalem, ved wår Herres Christi Lijdande dädan kommen, lögnacktelisen angifvet hafver; allt derföre läta i leverera Skarhrättaren estter vanligheten Fämb daler Silfvermynt för samma missdadares opbångandhe. Datum Giöteborgh d-e 30 Dec. 1654. Per Linnormson Ribbing. (Ny Illustr. Tidn.) En dagbok, förd af lord Palmerston från 1827 till de sista åren af hans politiska bana, har i dessa dagar blifvit genom en händelse upptäckt och lady Palmerston har gifvit sitt samtycke till att den publiceras. -Så många hufvuden, så många tankar, sade en Tolktalare. — ,,Det ä inte så, utbrast en åhörare, för om ni vill bjuda oss alla på en risp, ska ni få se att vi allihop ä af sam ua tanke? — Folktalaren brydde sig ej om att experimentera.