Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 augusti 1869, sida 1

Bit y UTRIKES, TYSKLAND. Den nordtyska pressen är hänryckt öfver det bestämda och skarpa svar, som den t. f. utrikesministern Thiele tillsändt grefve Benst på hans depech af den 8 Juli: ,,Spenersche Zeit. yttrar härom: Den skarpa tillrättavisning, som innehålles i denna not, och som öfvergår allt, hvad som hittills blifvit sagdt grefve Beust i denna sak, vittnar på det mest glädjande sätt om det allvar och den stränghet, hvarmed vår regering uppfattar sina förpligtelser till förbundet och sitt förhållande till utlandet. Ilela det nationelt sinnade Tyskland skall egna Preussen den varmaste tacksamhet för denna protest mot hvarje inblandning i förbundets förhållanden och de tyska staternas diplomatiska förbindelser.t N National-Zeit. för den 5 dennes skris: ve Man bör vara grefve Beust tacksam för, att an genom sin privata depech af den s Juli till grefve Werner (Österrikes ambassadör i Dresden) gifvit den nordtyske utrikesministern anledning till att på ett, otvetydigt sätt tillkännagifva, från hvilken ståndpunkt han ämnar fullgöra sina funktioner. Thieles depech af den 18 Juli till baron Werther i Wien innehåller på slutet ett fulltändigt program. Den preussiske utrikesministern grefve Bismarck förklarade redan i sin bekanta depech af den 7 September 1867, att den tyska nationalkänslan aldrig skulle tåla, att det tyska folkets inre angelägenheter blefve ställda under förmyndarskap af utländsk intervention, eller gjorg des beroende af andra än de nationella intressena, af hvilket skäl hvarje utländsk intervention i Tyskands angelägenheter måste tillbakavisas. örbundsministeren förnyar icke blott ofvananförda yttranden i sin sednäste depech, i hvilken Beust dessutom på det eltertryckligaste påminnes om, att Österrike icke tillhör Tyskland, utan forbundsministören undanbedjer sig äfven en gång för alla hvarje kontroll af dess förbindelser med tyska regeringar. Denna ,nationalpolitiska protest utsträcker sig naturligtvis äfven till nordtyska förbundets förhållande till de sydtyska staterna. Framför allt är förbundsdiplomatien bestämd för att häfda sin värdighet och sin solidaritet gentemot hvarje intrig och hvarje anfall utifrån. Törbundet bildar gentemot uilandet en senbet, inom hvilken det endast är en punkt, dit de utländska makternas diplomati kan vända sig: Berlin. Ofntliggörandet af Thieles depech är en borgen för rbundsregeringens framtida hållning; den innehåller tillika en påminnelse i all: het, som icke blott är riktad till rikskansliet i Wien, utan till alla kabinetter i Europa.Man ser af dessa yttranden, att den diplomatiska fejden mellan Preussen och Österrike dag för dag tilltager i häftighiet. Den i Dresden utkommande Bulletin International, som anses för exkonungens af Hannover organ, anmärker med afseende på Beusts depech af den S Juli: Det var icke den österrikiske rikskanslerns afigt att bemöta den preussiske eller sachsiske milisterus åsigter. Beust hade blott ett ändamål: ian ville öppna Ögonen på konung Johan, en af zuropas mest intelligenta furstar, beskydda hoiom mot möjliga insinuationer och öf Yyga hoom om den österrikiska politikens ärlighet och itet. Fordd. allg. Zeit, tager sig häraf anedning att beteckna , Bulletin Internatioalt som en tidning, hvilken icke blott tår i förhållande till det welfiska hofvet, A ——