Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 augusti 1869, sida 2

Göteborg den 9 Augusti Intet folk, alldraminst ett litet och obe. märkt, kan vara känslolöst för de omdömen, hvarför det kan blifva föremål frår främmande skriftställare, som utbreda sir uppfattning af våra förhållanden i vid sträckta kretsar. Ett godt namn är föl en nation en icke mindre dyrbar sak är för den enskilde. Sverige har i sednare tider blifvit främmande länder omtaladt med stort be: röm. Det är våra jernvägar, våra framsteg i bildning och näringsflit, våra insti. tutioner, vår politiska och borgerliga frihet samt icke minst våra dygder af gästfrihet och godsinthet i umgängeslifvet, som isynnerhet biifvit föremål för främlingarnes varma loford. Vi hafva nyligen anfört hurusom en tysk författare, hr Gustaf Rasch, sagt tusen vackra saker om det , fria landet, som han framställt såsom en motbild mot sitt eget kära Tyskland med hänsyn till vår utsträckta frihet, i alla riktningar, som uppbäres af folkets ordningskänsla och laglydnad. Ytterligare ligga framför oss tvenne utländska skrifter, som lofprisa vår nationalkarakter, framhallande olika yttringar af densamma, Den ena af dessa skrifter utgör ett föredrag, hållet i militärsällskapet i Königsberg af den preussiske premierlöjtnanten Hilder, utgifvet i en brochyr kallad: ,, Ueber Militairische Verhältnisse in Schweden. Förf. har under förlidet år besökt Sverige, der han hufvudsakligen uppehållit sig i Stockholm, för att inhemta en noggrann ännedom om vårt militärväsen. Den ö5rekommande älskvärdheten hos de svenska säsicerarne at alla grader satte honori i stånd att intränga i den svenska arricförfattningen, ,som är så alldeles olika med alla andra Europeiska staters, att man väl kan säga: hon är ensam i sitt slag!. Förf. betraktar våra förhållanden från deras egen ståndpunkt, och då han finner något att anmärka, är han genast redobogen att hänföra bristen till ,,landets egendomlighet och till de olika kraf, som olika politiska, ekonomiska och klimatiska omständigheter ställa på ett lands försvarsväsen (han kunde hafva tillagt: topografiska!). I öfrigt vill han icke dölja, att om man skulle anmärka, det han med alltför stor förkärlek framhåller det goda och icke nog uppmärksammat det bristilliga, så har han dervid icke kunnat frisig från infiytandet af ,,den utomorntliga uppmärksamhet och ilskrärda kamratlighet, hvarmed de svenska office