Litteratur. Nordisk Tidskrift for Blindeog Dövstummeog Idiotskolen, redigeret af J. Moldenharer og Johan Keller. 2:det Bind. Kjöbenhavn. Chr. Steen Söns Boghandel. Louis Kleins Bogtrykkeri. 1868. Man skulle måhända känna sig frestad af titeln att antaga, det denna tidskrift var beräknad för eleverna vid de uppfostringsanstalter, som deri omnämnas. Detta är emellertid ingalunda förhållandet. Tidskriftens uppgitter är att fästa allmänhetens, auktoriteternas och i synnerhet föräldrarnas och ungdomslärarnas uppmärksamhet på hvad som kan göras för att befrämja den blindes, den döfstummes och den förståndssvages bästa. Redaktionen anmodar särskilt medarbetarne på samma fält i Sverige, Danmark, Norge och Finland att understödja dess sträfvanden och i denna organ framställa sina resp. åsigter och den erfarenhet de haft, till upplysning för andra. I de trenne häften, som ligga framför oss, finna vi direktör d:r Georgi sista ärsberätteise om det kongl. Blindeinstitutet i Dresden, , Skizze af Dörstummeundervisningens ydre IIistorie, Udsigt over Idiotopdragelsens Historie af J. Moldenhawer, en uppsats af J. Keller kallad ,,Om Talefeil, ister om Stammen, en annan af 0. Åstrand med öfverskrift ,, Undervisningsanstalten på Manilla, ,,Den phonomimiske Methode uti Dörstummeundervisningen belyst af J. Keller samt ett antal kortare meddelanden rörande undervisningsanstalter, metoder m. m. Då äfven i vårt land intrycket och deltagandet för de trenne ifrågavarande af naturen mindre lyckligt lottade kategorierna af samhällsmedlemmar på sednare tider märkbart stegrats, och då såväl staten som enskilta kommit till insigt af, att mycket återstår att göra, innan det kan sägas, att pligten att mildra deras olycksöde blifvit uppfylld, så tyckes det som borde en tidskrift, hvilken innehåller upplysningar om de bästa undervisningsmetoder och de såsom ändamålsenligast betraktade utvägarna att förskaffa dem arbetstillfällen och om möjligt ekonomiskt oberoende, väl vara förtjent af en allmännare uppmärksamhet. Hvad som meddelas i de ofvannämnda historikerna öfver dörstummsundervisningens och idiotundervisningens framåtskridande är af stort intresse, och man kan ej annat än egna en varm beundran åt de män, som, trots de stora hindren och svårigheterna, uträttat så mycket för dem, för hyilka man förr ej ansåg någon själsutveckling vara möjlig: Theori og Praxis, Et Tidskrift for an: vendt Videnskab, udgivet af en Forening. redigeret af Paril Burmeister, Forste Heste. Kjöbenbavn. C. A. Heitgels forlag. 1869. Denna periodiska skrifts uppgitt är att meddela sin publik det bästa af de resultater, som framgå ur den exakta veteni 4 rågktipnen för: ekapens i ; kläfår sig villig ätt i den Intymma harje teori, som kan användas i det praktiska lilvets tjeust. Verkningstaltet är således ganska vidsträckt, ocu man bör kunna vänta, att de stridigaste vetenskapliga läror här komma att mötas. Redan af det första häftet har man särskilt anledning till detta antagande, ty doktor H. Lund, en at Danmarks itrigaste homöopater, uppträder här, på redaktionens anmodan, med en uppsats, hvari allopatien medfares på det hårdaste ock den läkekonst, som har till valspråk: ,,similia similibus purantur, höjes till skyarna. Hvad är naturligare n att den herrskande medicinens repreonfanfer i att annat häfta hagzra lata