rum och slutat lyckligt. Sir Samuel Canning hade nu bevisat, att äfven under stark storm och på 2,500 samnars djup är det, med skicklige och lugne män, ingen svår sak att boja en kabel, för att efter stormens slut återupptaga den. Felet har blifvit undersökt. Det skiljer sig ej väsendtligt från de förra. Men huru dessa fel uppstått, derom funderas mycket och uppgöras många teorier, af hvilka icke en enda vill hålla streck. En skeppsofficerare är nu ständigt på post i reservoaren. Jnli 4. Amerikanska sjeliständighetens årsdag. Men ingen fest ombord, ty, besynnerligt nog, vi ha ingen amerikansk medborgare bland oss. Allt går bra. I afton skola vi ha affirat 1,500 mil. Just nu komma vi på det största djupet — 2,700 famnar, en ganska aktningsfull underhafs-dal, t. Mont Blanc skulle kunna nedsänkas i den och likväl mer än 1,000 fots afstånd förefinnas mellan dess högsta topp och Great Easterns köl. Under de sistförflutna dagarne har hr Willougby Smitl emellanåt fägnat oss med nyheter, medelst kabeln erhållna från Europa. Juli 8. Svåra sjöar, skeppet har rullat så, att jag afstått från anteckningar, helst ingenting anmärkningsvärdt tilldragit sig. En vecka har nu förflutit, sedan vi hörde alarmgongen, och väl är det, ty om något tel nu inträffat, skulle saken blifvit allvarligare än annars, emedan vi just passerat den djupaste delen af hatvet. Nu börja vi likasom stiga uppför Atlantens vestliga slutning, och med hvarje timme skall vattnet blifva grundare. Vi hafva affirat nära 2,000 mil kabel, d.v. 8. en längd, som med 100 mil öfverträffar den längsta hitintills lagda undervatten-kabel. Förliden natt kl. 10 var akterreservoaren tömd. Juli 9. I dag ha vi ändrat kurs. Hvarför? Jo, för att undvika fiskvattnen vid New-Foundland, der en kabel lätt kan komma i farlig beröring med fiskarefartygens redskap och ankar. Enligt planen skulle kabeln läggas i rak linie från Brest till sydligaste udden af New-Foundland-banken. Denna punkt, som i programmet är betecknad med A, hafva vi i dag kl. 1 uppnått. Derifrån segla ri nu i nordvestlig riktning till S:t Pierre, hållande oss städse på lagom djup och undvika de olika siskgrunden. För närvarande befinna vi oss på 800 famnars djup. Det värsta är undangjordt. Återstå dock tvenne faror: mist och is. Underrättelser om beggedera anlända dagligen öfver Ilearts Content, Valentia och Brest (således medelst engelsk-atlantiska kabeln, som genom linierna öfver Storbrittanien, Kanalen och Frankrike står i förbindelse med fransk-atlantiska kabeln). IIitintills ba vi gynnats af det bästa väder och ej sett någon is. Juli 10. Allt godt, klart och gladt — vädret, sjön, himmeln, kabeln, elektrikerna, ingeniörerna, sjömännen och direktörerna. 2,.250 mils kabel affirad. — Opetydlig mist; ingen is. Juli 11. Störtregn, tropiskt regn. Derefter tjocka af det tätaste slaget, omgifvande skeppet likasom med hvita gardiner. Detta rätt förargligt, ty just nu hatva vi nått den punkt, på hvilken William Cory (som gått före oss till S:t Pierre, för att nedlågga strandändan) skulle möta oss. Mist-signalerna ljuda oupphörligt. Hade vädret varit vackert, borde vi sett ,, William Cory omkr. kl. 2 e. m. — Dimmorna börja lyfta sig, solen sticker fram, klockan är 2,15, och — tänk er vår glädje! — vi se , William Cory två mil framför oss. Kapten Halpin har med underbar skicklighet, understödd af lyckan, styrt vår färd genom tjockan mellan de bojar, som förut varit nedlagda, för att beteckna det stora skeppets väg. . Juli 12. Denna dag bör betecknas med en hvit sten. Den tredje atlantiska kabelns nedläggning är i hufvudsaken fulländad. Sedan i morse voro vi åter insvepta i tjocka, så att vi ej kunde se tio alnar på andra sidan relingen. Vi måste oupphörligt utbyta signaler med våra följeslagare. Kl. 9 trodde vi oss bafva nått den punkt, till hvilken ..William Cory bragt strandändan från S:t Pierre, men det var naturligtvis omöjligt att upptäcka pojen. Det beslöts då att affira en betydlig del kabel och derefter boja, för att, när misten skingrats, taga upp bojarne, sammansplissa begge ändarne och sålunda fullständiggöra linien. Bojvinen har nu skett, och sedan dess segla vi långsamt fram i dimman och signalera ohyggligt. Juli 13. Förliden natt kl. 11 var tjockan borta, Månen och stjernorna lyste skönt, och i dag har solen gått strålande upp. Kl. 7 upptäcktes begge pojerna. Ehuru nedlagda i svåraste tjocka, voro de på blott 1 mils afstånd från hvarandra, ,,Chilierntog upp den ena, William Coryden andra, och splissingen skulle just börja, då , William Cory plötsligt signalerade, att han förlorat kabeln, derigenom att en bolt i upptagningsapparaten sprungit. Vårt öde ville, att vi under denna på erfarenheter så rika resa äfven skulle få pröfva dragg-apparaten. Sir Samuel Canning med Stab begaf sig ombord å , William Cory, draggningen började kl. 11 på 80 samnars djup, och kl. 4,30 hängde kabeln åter på , William Corys!? bog. Kl. 11 var splissingen slutad, och telegrafförbindelser öppnad mellan Brest och S:t Pierre. Juli 14. Föga återstår att säga. Kabeln har blifvit pröfvad ech befunnen vida bättre än kontraktet föreskrifver. Lyckönskningstelegram skickadt till fransmännens kejsare och besvaradt. Great Eastern ligger mellan öarne S:t Pierre och Miquelon och emottager besök af öboarne, Juli 15. I dag begifva vi oss på hemfärden till England. William Cory har börjat nedläggningen af strand-ändan från S:t Pierre till Boston.