Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 augusti 1869, sida 1

l105611 Lalla Torget ombord a Great Eastern under sransk-atlantiska kabelns nedläggning. Tre telegratkablar förena nu Europa och Amerika. Djupt under det omätliga hafvets yta, öfver slätter, berg och dalar, som intet menniskoöga sett, föra de med blixtens snabbhet budskap från kust till kust. Ännu för några årtionden sedan skulle detta ansetts för mer än ett underverk. Mänga af våra läsare erinra sig säkerligen ock den feberaktiga spänning, hvarmed allmänheten följde det första försöket att åstadkomma en sådan förbindelse. Kabeln blef lyckligen nedlagd, den öfverbragte till Europa Amerikas helsning: vÅra vare Gud i höjden och frid på jorden åt menniskor med god vilja! — men kort derefter var den förstummad. Några år förgingo, innan ett nytt försök gjordes. Den gången, år 1865, måste kabeln kapas. Året derpå gjordes det tredje försöket; en ny kabel nedlades och samtidigt härmed blef den kapade återupptagen, splissad och nedlagd till sin slutpunkt. Den af motgångar och förluster obesegrade engelskamerikanska företagsamheten hade nått sitt mål. Den vinst företaget inbragt sina upphofsmän manade till täflan. Frankrike följde Englands föredöme, och begagnande sig af grannrikets erfarne män, maskinerier och skepp har det nu förskaffat sig en sjelfständig telegrafförbindelse med Förenta StaternaSe här en redogörelse för de vigtigaste tilldragelserna under denna sednaste kabelexpedition. Den saknar visst icke sitt dramatiska intresse. Vi låna den från Daily NEN som hade en korrespondent omord. Juni 21, kl. 3 e. m. Himlen var utan moln och månen nästan full, när Great Eastern i morse kl. 2,30 långsamt började ånga mot Amerika. Två kanonskott underrättade Brests innevånare, att splissningen var gjord och att fransk-amerikanska kabelns nedläggande börjat på allvar. Femtio (eng.) mil äro nu affirade, allt går obehindradt, maskineriet verkar med den lätthet och regelbundenhet, hvarför det så behagligt utmärkte sig år 1866. Juni 22. I dag ingen anmärkningsvärd händelse. Kabeln har löpt lätt och jemnt. Vid midnattstid gjordes en förändring från hufvudreservoaren (hvarifrån kabeln hittills affirats) till förreservoaren. Operationen såg kinkig ut, men försiggick på det mest lugna, affärsmessiga sätt. Hastigheten minskades, några ord utbyttes mellan cheferna och deras underordnade, och innan vi lekmän kommit underfund med saken, var den verkställd. IIufvudreservoaren är icke uttömd — långt derifrån! Endast 250 miläro tagna från den; men man har ansett det ändamålsenligt att börja affirandet från för-reservoaren, innan hufvudreservoaren är tömd. Juni 23. Väderleken skön. Det stora skeppet har en klippas fasta hållning. Vi hafva tillryggalagt det grunda vattnet och befinna oss i morgon örver ett djup af 2,000 famnar. Juni 24. Det enformiga , allt väl räcker sällan länge. I morse kl. 2,70 uppjagades vi från våra läger af alarm-gongens klang och bullret af folk, som sprang på däcket. Ångmaskinerna backade med full tart, och inom en minut var stopp. Affirandet upphörde naturligtvis ögonblickligt, och på kabeln lades kraftiga stoppare af hampa. Derefter kom en paus, hvarunder elektrikerna verkstälde sin undersökning. Utslaget föll snart. Felet hade passerat öfverbord och befann sig på en mils afstånd. Upphalningen började genast. När 932 knop voro upptagna, gafs ordres att stoppa, den upptagna kabeldelen afskars och med den aflägsnades tillika det felaktiga stället. Splissingen började, och kl. 9,30 höllo vi åter på med affirandet. Dröjsmålet räckte 7 timmar Ordspråket säger, att det finns en silfverkant på hvarje moln, och den ljusa sidan i detta förargliga äfventyr var det utmärkta sätt, hvarpå upphalningsapparaten gjorde sin tjenst. Kabeln kom långsamt och jemnt ombord, utan ryckningar, och sträckningen öfversteg aldrig 78 centner, som ej är hälften af kabelns sträckningsförmåga, ehuru vi befunno oss öfver 2,000 famnars djup. En annan anledning till belåtenhet var att felet kunde upptäckas, innan det bunnit längre akterut, och dessa fakta stå i lycklig motsats till de liknande tilldra; serna år 1565, då felet vid ett tillfälle fick passera 13 mil akterut och upphalningsapparaten gjorde sin tjenst motsträfvigt och oregelbundet och slutligen blet den indirekta orsaken till ka