Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 augusti 1869, sida 2

bom ihåg — icke ett ord till Alexander! och drog sig tillbaka. Han gick sedan till salongen och öfvade sig i flera timmar, och madame tog sitt arbete och satte sig att åhöra honom. Jag var så flitig som ett bi det öfriga af förmiddagen, och Marguerite hade en fridag. Jag sprang och hemtade mitt eget bläckkorn, sorterade räkningarne, kollationerade totalsumman tre gånger för att vara säker om dess noggrannhet, och slutade just tio minuter innan det ringde till middag. Monsieur var naturligtvis förtjust. : Från denna stund hade jag månget uppdrag af samma slag att förrätta, och knappast en vecka förflöt, utan att jag en timma eller så var installerad i monsieurs lilla besynnerliga studerkammare. Jag tycker om hvad man kallar torrt arbete, i synnerhet att föra räkenskaper, och jag var helt belåten med det tillfälliga ombytet. Så snart Delahayes voro öfvertygade härom, tvekade de ej längre att besvära mig, och jag fann mig innan kort anförtrodd allt som hade afseende på deras enskildta affärer — agerande i sjelfva verket ett slags privat sekreterare för mr och madame Delahaye. Deraf kom sig att Marguerite hade månsen fridag, och att mitt förmynderskap sef henne i viss mån undandraget. Så vände det sig, att jag en morgon blef ittne till en tilldragelse, som hos mig räckte några farhågor och kom mig att zifva nogare akt på händelsernas fortgång. (Forts.)