Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 augusti 1869, sida 2

i böcker och i de lärdas tal, men med dessas grundlighet stod det klent till, så länge man alldeles saknade en statistik öfver sundhetsförhållandena i skolorna. Beträffande den af skollifvet förorsakade närsyntheten hos ungdom, har först Cohn-Breslau offentliggjort resultaten af en med 10,000 skolelever företagen undersökning. Hufvudresultatet är, att af detta antal var det 19,, procent, som icke hade normal synförmåga; förhållandet var emellertid mycket olika, nemligen i folkskolorna på landet 5,, procent, i städernas småskolor 14.7, i elementarskolorna 19,,, i de högre flickskolorna 21,,, i realskolorna 24,,, i gymnasierna 31,, procent. Af 410 studenter, med hvilka undersökning anställdes, befunnos 68 procent icke hafva normal syn. Oberäknadt verkliga ögonsjukdomar får man 10 procent närsynta, och det efter följande skala: i byskolorna 1, proc., i småskolorna 6,;, i elementarskolorna 7.7. i realskolorna 19,,, i gymnasierna 26,,, bland studenterna 60 procent. Närsyntheten är emellertid progressiv icke blott med hänsyn till mängden af dem, som! lida deraf, utan ock till graden. Detta har Cohn ådagalagt genom utförliga beräkningar, Många skadliga vanor, såsom att sitta framåtböjd, dålig belysning, alltför petig handstil, förskrifva sig från hemmet, men alstras äfven till någon del i skolorna. Hufvudorsaken söker författaren i skolbänkarne, som tvinga barnet att hafva boken för nära ögat och att sitta framåtböjd. Han förklarar vidare de skadliga följderna af den böjda ställningen för blodomloppet och andedrägtsrörelserna, talar om kongestioner åt hufvudet, hufvudvärk, näsblod, strypsjuka, snedheter i ryggraden, skrofler och lungsjukdomar samt anför, huru många procent öfver hufvud af lärjungarne, som hemsökas af hvarje särskild åkomma. Talen äro bedröfligt stora; så t. ex. lida öfver 40 procent af lärjungarne i Gent och ända till 80 procent af dem i öfversta klassen af Darmstadts gymnasium af hufvudvärk.