Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 augusti 1869, sida 1

gifvare behagar välja åt dig. Törs jag fråga, om de andra voro af samme försattare? — Nej — ja — några af dem. Men är jag ett barn, som skall stå till rätta på detta sätt? — Ja, i hvarje hänseende, svarade mr Gautier med samma allvarliga uppsyn och röst. — Ett barn, som behöfver råd och vägledning. Hör på mig, Marguerite! De böcker du har läst må hafva varit passande eller icke passande för dig; men denna bok är dålig. Dess författare är en lättsinnig man af rang, hvars namn ensamt skyddade honom från att blifva utstött från societeten. Himlen förbjude, att du någonsin skulle se lifvet sådant, som han skildrar det! Jag kan icke ens lillåta dig läsa sådana slags böcker, eller framdeles låna några af mr Hamel. Marguerite skrattade hånfullt. — Du är icke min herre, kusin Charles, sade hon. — Var så god och kom ihåg det, innan du talar om att ,tillåta. Hvad råd och vägledning beträffar, så vill jag mottaga bådadera af mina föräldrar, men ingendera af dig. Madame steg upp från soffan, der hon suttit under hela denna tvist. — Marguerite har rätt, sade hon ifrigt. — Du går för långt, Charles. Råd har du rättighet att erbjuda; maktspråk tillhör oss. Dessutom ... — Dessutom har det redan sagts nog, inföll onkel Alexander. — Låt ämnet falla, kan ni inte? — Icke förrän Marguerite lofvar att hvarken läsa denna bok eller någon af mr Hamels andra böcker, sade mr Gautier beslutsamt.