Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 augusti 1869, sida 1

iungarnas inre organisation, och som gifva en bild af föreningens nyttiga verksamhet, De senast anlända österrikiska tidningarna omtala, att allmän jäsning inom såväl högre som lägre folkklasser i Krakau fortfarande är rådande med anledning af de hemska upptäckterna i karmeliternunneklostret. Nya upplopp ha egt rum och fönstren i flera kloster ha inslagits. Stadens tidningar offentliggöra en i staden cirkulerande petition till regeringen om utvisandet ur Krakau af jesuiterna och kärmeliternunnorna. Klostrets abbedissa samt två af nunnorna ha den 25 Juli häktats. FRANKRIKE. I en korrespondens från Paris meddelas: ,Presidenten i statsrådet, ChasscloupLaubat, har den 27 Juli i statsrådet förelagt kejsaren det af honom utarbetade lagförslag, som skall utgöra grunderna för senatens förhandlingar. Många berättelser öfverensstämma deruti, att detta förslag i frisinthet t. o. m. öfvergår hvad kejsaren i budskapet utlofvat, samt att i det omtalade statsrådsmötet rådde fullkomlig enighet i alla hufvudpunkter. Vörslaget skulle den 28 i ett nytt möte underkastas en sista revision för att bringas i den form, i hvilket det den 2 Augusti skulle föreläggas senaten. Enär den allmänna meningen är emot Rouher, heter det, att denne endast skall öppna senatens session med ett tal öfver den aflidne senatspresidenten Troplong, men derefter öfverlåta presidentskapet till vice presidenten Boudet, så länge förhandlingarne om det kejserliga budskapet pågå — — — —— Det bekräftar sig, att den nya ministören är gynnsamt stämd för senatens tillökning med 50 medlemmar, som skulle väljas af generalråden, samt en utvidgning af senatens verksamhetsområde. , I en sednare korrespondens af den 28 Juli heter det: I dag hafva ministrarne och medlemmarne af hemliga rådet församlats i S:t Cloud för att godkänna förslaget till senatsconsulta. Om Lördag skall texten -definitift bestämmas. Mellan Chasseloup-Laubat och Rouher kom det till slitningar, hvarvid Forcade tog den förstnämndes parti. Den förre statsministern fann förslaget alltför liberalt. Ministrarne hade aftalat att begära af kejsaren, det Rouher skulle uteslutas från deras rådplägningar, men då det gällde att framföra denna begäran, hade ingen mod dertill. Angående kejsarens ställning till förenämnde fråga skrifves: , Man bör icke förgåta, att kejsaren med de liberala eftergifterna afstår från den prestige, som han hittills ansett utgöra sin regerings ära; ty om man äfven knotade mot honom, då hans åtgärder icke slogo väl ut, så tillkom deremot äran uteslutande honom, då utgången var den motsatta. Napoleon III afsäger sig således den roll af försyn, som år 1857 gafs honom som , samhällets räddare, och i det han afstår från detta prerogativ, lemnar han tillika både åt sitt folk och åt Europas öfriga nationer den säkraste borgen för upprätthållandet af den verldsfred, som numera icke kommer att bero af honom ensam. Detta är visserligen icke öfverensstämmande med vissa hofintrigörers åsigter, hvilka ständigt uppmanade kejsaren att genom en stor handling utåt bringa till tystnad och oskadliggöra allt klander, som yttrades mot den inre politiken. Den fransk-atlantiska telegrafkabeln är nu nedlagd till hela sin längd från Brest till Duxbury, och kejsar Napoleon har den 28 Juli sändt president Grant ett telegram, i hvilket han lyckönskade honom till upprättandet af telegrafförbindelsen mellan de båda länderna. Hufvudredaktören för tidningen ,,Rappel har blifvit dömd till böter af 1,000 francs och fyra månaders fängelse för otillåtet offentliggörande af en utaf sina pressprocesser. På mycket kort tid ha böterna för denna tidning uppgått till 13,000 francs. Vicekonungen af Egypten köpte under sin vistelse i Paris oäkta juveler för 52,000 francs, förmodligen för sitt harem. Hans sednaste resa i Europa uppgifves hafva kostat betydligt. Så uppgingo kostnaderna för hans från Eaux-Bonnes — der han vistades endast en kort tid — afsända telegrammer till icke mindre än 22,000 tr. På börsen i Paris omtalas, att aktieegarne i Suezkanalen skola kallas till en generalförsamling, vid hvilken skall meddelas att ännu 32 millioner behöfvas för det stora verkets fullbordande. ENGLAND. Vi hafva förut omnämt det af Coleridge . underhuset inlemnade förslaget om att it dissenters lemna full rättighet till graler och embeten vid Englands alla unirersiteter, hvilket förslag under innevaranle session af underhuset antagits med 216 öster mot 95. Då Russell förordade bilens läsning i öfverhuset, föreslog Carnarvon dess ögonblickliga förkastande, enär hnan hade en annan, ehuru ännu icke utwbetad plan, enligt hvilken halfva antalet tipendiatplatser skulle kunna lemnas åt versoner af hvilken trosbekännelse som relst, under det den andra hälften enlast kunde erhållas af de episkopala. Ziskopen af Gloucester föreslog upp. ättandet at nya kollegier för dissenters, waremot dessa icke skulle medgifvas en mda lärareeller stipendiatplats. Förgäfres varnade de liberala pairerna i öfverhuset mot undertryckandet af den före