Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 augusti 1869, sida 1

följe af den ställning och den betydelse. som flera af deltagarne egde. Vid bordet presiderade Köpenhamns öfverpresident, geheime-konferensrådet Brreestrup, och vid hans sida hade h:s exc. finansministern Fonnesbeck samt legationssekreteraren vid härvarande svensk-norska beskickning, baron von Essen, sina platser. Bland andra tillstädesvarande notabiliteter må serskildt omnämnas det ålderstigne konferensrådet David, som utbringade skålen för de nyförmälda. På ett vackert sätt utvecklade han dagens betydelse. Ehuru vi ega en konstisutionell författning, vore en regents karakter dock af icke ringa betydelse för ett folk. Kronprinsen Frederik vore född och uppfostrad i ett hem, der den husliga lyckan vore bofast. Man hade der lärt honom, att öfver bördens, öfver rangförordningens adel funnes en annan, högre; man hade lärt honom att förstå en furstes pligter, och hans karakters bildning, hans hjertas renhet hade tillvunnit honom alla trofasta undersåters aktning och kärlek. Enhvar i landet visste, att han hade ett danskt hjerta, i hvilket bodde kärlek till frihet och fosterland. Och likasom han tidigt lärt att uppskatta det husliga lifvets lycka, så hade han i denna stund också sjelf beträdt den bana, som ledde det. Derför firade vi i dag en hjertats högtidsfest. Men hustrun jär icke blott mannens följeslagerska genom lifvet; hon är den goda engel, som vakar vid hans sida, för att hjelpa honom att bära lifvets bördor. Prinsessan Lovisa har tidigt blifvit invigd i en konungadotters pligter; hon hade nu räckt en brudgum handen med den första kärlekens värme, och i tidernas längd skulle hon, såsom det vore att hoppas, blifva Danmark en huld drottning. Hand ishand med sin gemål skulle hon verka för Danmark, göra hans dagar sällare och lätta kronans bördor för honom. Uttalande denna glada förhoppning samt nedkallande lycka och välsignelse öfver det ingångna förbundet, utbringade talaren ett lefve för de nyförmälda, hvilket besvarades med kraftiga hurrarop och kanonsalut. Flera talare uppträdde härefter, såsom generalkonsul II. A. Clausen för ,,det ädla svensk-norska konungaparet, profes sor H. P. Holst för brödrarikena, geheime-konferensrådet Brestrup för SvergeNorges tillstädesvarande representant, hr v. Essen, hvilken tackade för skålen, m. fl. a. Förmälningshögtidiigheterna i Köpenhamn äro nu förbi, men blott för att framträda i en föryngrad och förbättrad upplaga vid intåget. IIur långt man redan nu? drifver förberedelserna dertill, kan inhemtas af ett exempel från den lilla byn Lyngby i närheten af Köpenhamn. På Sorgenfri slott vid Lyngby bor enkedrottningen Caroline Amalie, Kristian VIII:s älskliga enka, och henne skola de nyförmälde besöka den 14 Augusti. I anledning häraf ha i den lilla byn på ett par hundra invånare. bildat sig icke mindre än tvenne komitcer (!), hvilka båda ämna arrangera festligheter då den kungliga familjen ankommer dit. Men nu kommer olyckan. De begge komitcerna kunna ej bli ense. Den ena vill endast föranstalta en illumination, den andra vill deremot bygga en äreport, hålla tal, föranstalta festtåg o. s. v., 0. 8. v. Så står det till i det lilla Lyngby — tänk om det skulle bli på samma sätt i Köpenhamn!