Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 juli 1869, sida 1

114 VD — or antal främlingar tillbringar sin tid här och säger sig ha det lika bra som på andra sidan — ja i ett fall bättre, ty de äro mera öfverlemnade åt sig sjelfva och behöfva ej skatta åt någon , direktion för nöjen, emedan man här roar sig okonstladt och anspråkslöst, och har ej mindre trefligt för det. Den,som vill deltaga uti Lysekils tillställningar, kan när som helst sätta till segel och begifva sig dit, ty äfven här äro segelbåtarne dagens mest anlitade tidstördrif. Platsen har en fördel framför den större badorten — och det är de billiga priserna å såväl bad som bostäder. Fiskebäckskils byggnader vittna om att man bjuder till att göra sig hemtrefligt. Utantör ingångarne till de flesta husen ses en grön slingervext (hundrofva), och inuti rummet är allt så smånätt ordnadt, att man har nästan svårt att skiljas derifrån, när man en gång kommit in. Afven här påträffa vi en man af folket, som gör skäl för det namn, hvilket vi finna på flera ställen i Skärgården gifvet åt den, som beflitar sig om att arbeta för framåtgåendet och sålunda bereda förtjenst åt Koen det betecknade namnet: trakten, nomi. ända sk c arbotets kungehk, Dylika Aemg4:r. mom arbetets ; nöjet att forrike ha vi flerestädes ha årt mera bekanskap med och här om HmåSODsin är namnet en berättigad hedervtel. Fiskebäckskils kung är en af dessa energiska personligheter, som sträfva rastlöst, ej kännande något behof af hvila. Också intager Fiskebäckskil nu främsta rummet inom Bohusländska ski hvad handelsflottan angår, och ndå förklarar vår ,kung, att han hyser godt hopp att få ännu flera fartyg, ty, säåger han, i år ha vi redan en tillökning af 400 nyläster och, med (inds hjelp, skall det väl bli mera innan årets slut. Under sådana förhållanden är det ock naturligt, att Fiskebäckskil gör ansprå på samma fördelar i fråga om te postförbindelser, m. m., som kommit sekil till del. Man tröstar sig dock dermed att det ej skall dröja länge innan v derbörande tillföljd af den tilltagande rörelsen, skola finna sig nödsakade att egna denna plats större uppmärksamhet, en önskan uti hvilken vi till alla delar instämma, i det vi tillägga, att ett mera hedrande sätt att förvärfva sig rätt till förbättrade kommunikationer af ifrågavarande art ej gerna kan ådagaläggas, än ! fallet är med Fiskebäckskil och dess stri samme innevånare. Vi hissa åter segel. ,Mary går förl, en frisk bris, så att det är en glädje attj, se, och färden gäller Gäsö. På vägen gå vi ombord på en skonert, som ligger lastad och är på väg till Frankrike, Fartyget är hemma här och dess kapten it land. Vi segla dit och landstiga på en ö med riktigt storståtliga hus. Här bo för det mesta dessa skirgårdens söner, hvilka plöja verldshafven. Att omtala något härifrån vore detsamma som att berätta om hemmen i våra städer. Allt förråder innevånarnes ordningssinne, bärande en prägel af det lif, som väntar Neptunisönerna, då de vid den lugna vinterbrasan, i samiljens sköte finna den hvila de så väl behöfva efter sina seglatser och strider på oceanen. Men uti ett är det olika våra ,välmående hem, och det är i det sätt, hvarpå barnen uppfostras. De vänjas nemligen redan tidigt vid arbete och fastän fadern ofta är egare af eget fartyg och medredare i flera, så tillhållas barnen att deltaga uti alla såvil yttre som inre göromål. Skolbildningen försummas derföre ej utan snarare utvecklas hågen för densamma, men i den riktning, som ovilkorligen är och förblifver den rätta, då den afser att dana ett som genom sin egen kraft skall för sig sitt oberoende. Häri ligger också förklaringsgrunden till den snabba utveck-e ing, hvaruti den Bohuslänska ungdomen si föregått med de vackraste exempel. 1 Men åter ombord och till andra nejder. d 1 1 1 Färden går upp igenom Gullma 1 och till Holma säteri, det enda fideikomiss u ofrälsenatur, som finnes inom länet. Ställets läge är utmärkt vackert bland!: ummiga trädgrupper. Eu lång allö förl: ipp till mansbyggnaden. Egaren hr r. Zundsen är oss genast till mötes och i Ilskap med honom kunna vi taga i beraktande några delar af denna egendom, ! som bär spår af en förgången storhet. Vi ; egifva oss till stranden och öfvervara ett .vadkast. Skörden blifver visserligen inga, men dock tillräcklig till ett må Laxfisket är här periodvis serdeles gifvande och fiskredskapen utmärkt. Ännu några små besök, och åter gunga vi på jorden för att styra till annat häll. Mary far åter ut för att häsda sitt amn som god seglare, då vi nu begifva ss af till en af skärgårdens mest kända ersonligheter: J. M. Stranne på Fogelik. Sällskapet ombord å vår lilla farkost ir ökadt med en samling älskliga damer. Inder det vi kryssa på olika bogar och Mary får en och annan liten påhelsning u det våta elementet, går tiden under if lam och skämt, så att innan vi veta ordet I f ligga vi förtöjda vid målet för vår resa. h itt mera giistvänligt emottagande kan aan ej vänta sig än hvad som här kom ss till del. Vi upplefva en af dessa oför-si eredda tillställningar, som alltid lemnass le gladaste minnen. f Här ha vi åter en bild af, huru längt sa kärgårdsbon kan bringa det genom sina v gna bemödandeu. Vi se rundt omkringp å väggarne i de flesta af rummen, taflor d nom glas och ram, och dessa äro af kost-d ammare beskaffenhet än de, som uppvä-b sas med guld, ty de äro betalta med om-t ankens och mödans kapital. Det är en o amling af alla de lithografierade prisbe-d öningar, som ställets egare erhållit utilf äflan vid de flesta expositioner inom och i tom landet för af honom utställda olika rodukter från hafvet och fisket. Vidarelfi es en serie målningar i olja och pastell,s öreställande fartyg. Under hvarje taflasn ises fartygets och dess befalhafvares fe amn, och alla ha det gemensamt att de fy illhöra vår värd antingen i sin helhet sh ler delvis. Men vi måste åter bryta upp och segla idare: Gullholmen är nu vårt mål. Det r ett siskläge med alla dess egendomlig. eter. Byggnaderna ha en egen karaktär. vi nygghet ingår dock ej deri såsom utmär-s