Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 juli 1869, sida 3

och frågan är berättigad, ty organismens rörelser följa helt och hållet mekaniska lagar. Den tid är lyckligtvis förbi, då löjet blef den enda lön den djerfve grubblaren och sexperimentatorn på detta fält fick för ein möda. Det ligger i sakens natur, att de mest excentiska snillena just kasta sig på dylika rön, och ingenting retar skrattmusklerna så mycket som det sublima i afsigten, när det paras med det plumpa i försöket. Den som vill stiga upp ,,som en sol, men faller ned ,,som en skinnpels skall svårligen påräkna ett deltagande som licke drar på munnen. Emellertid kan i det misslyckade försöket ligga fröet till det som skall lyckas. En maskin kan vara konstruerad just i enlighet med den sålänge sökta riktiga tanken och ändock misslyckas på grund af en förbisedd biomständighet. En annan maskin kan hafva samma biomständighet riktigt tillgodosedd, men fela i annat stycke. Det är just fördenskull den ofvan omtalade engelska föreningen för luftseglingskonstens befrämjande bildat sig: hon vill nämligen genom årliga utställningar af luftseglingsapparater bringa hvarje ny ide på det området till allmännare kännedom och bereda fackmännen tillfälle till jemförelser. Bland föreningens mest nitiske medlemmar är ministern hertigen af Argyll, lord Dufferin, hr Glaisher och åtskillige framstående ingeniörer. Året 1869 kommer måhända att bilda epok i luftseglingskonstens historia. För några dagar sedan läste vi uti Indpendance Belge, att kommunalstyrelsen i en af Belgiens städer, på förord af ansedda ingeniörer, beviljat ett anslag ur stadens kassa till ett experiment med en nyligen uppfunnen luftseglingsapparat. Samtidigt dermed anländer från Amerika underrättelse om en dylik apparat, uppfunnen af en hitintills okänd mekanikus i San Francisco. Enligt tidningen San Francisco News Letter af den 27 Juni hafva flera försök med densamma redan blifvit verkställda, och med det resultat, att tidninIgen tror sig kunna förklara, att ,luftseglingens problem är fullständigt löst: ,,the thing is done — fully, finally and completely done. Inom fyra veckor, tillägger bladet, ,,bevingar den första luft-ångvagnen sin flygt öfver Sierra Nevada till Newyork; den kan föra sex personer, och dess minimum-bastighet är 30 (eng.) mil i timmen: Utgången af de förberedande profven med modellen telegraferades till Newyorkertidningarne och väckte mycken sensation. Återstår emellertid en vigtig sak — bekräftelsen på uppgiftens riktighet. Newyorkertidningarne synas tro på den. Den ansedda , Newyork Times egnar en ledande artikel åt uppfinningen, i hvilken den ser väl icke den fullständiga lösningen at problemet, men det första atgörande steget på rätta vägen. ,1 detta som i så mycket annat, anmärker tidningen, ,kan man säga: cest le premier pas qui coute. Önskningsmålet under åratal har varit — icke att tå ett fulländadt och ståtligt luftlokomotiv, dragande ett halft dussin tungt lastade vagnar , kring jorden på 40 minuter — utan att få en drifmaskin, som ensam för sig kan hålla sig uppe i luften. Detta är första steget. Ar det taget, kan man här vänta samma kedja af förbättringar, som ligger mellan Gutenbergs press och Hoes, mellan Watts 5separate condensor och de kraftiga ång-. maskiner, med hvilka stolta skepp nul plöja Atlanten. En annan uppfinning, om hvars riktighet och värde intet tvifvel återstår, har i dessa dagar blifvit pröfvad i England. Också håller den sig i gruset och sträfvar icke upp mot de högre rymderna, men den vill på fasta marken åstadkomma något, som hitintills icke varit uppnådt. En es8 hr Fairley har vid Hatchams jernbruk ) v förevisat en ångvagn, som, lastad med 66 passagerare, med en fart af 18 (eng.) mil i timmen ilat rundtomkring en liten trädgård, som blott har ett halft tunn-f lands vidd. En annan vagn med lika ! 8 8 många passagerare skulle kunnat vara fästad vid den förra utan att förminska säkerheten, hvarmed han beskref en kurva af endast 50 fots radie. Medlen, hvarmed ss detta blifvit vunnet, äro mycket enkla och ; allmänt tillämpliga. Ur Fairleys uppfinning skiljer sig derutinnan från en upp-An finning af samma art, men vida mer komplicerad, hvilken blifvit tillämpad i Sceaux k i Frankrike, der man likaledes kan få se N ett bantåg, anländande till stationen, h svänga sig i nästan lika skarp kroklinie. S När man besinnar hvilka stora omkostna; der man vid jernvägsanläggningar i stä-, der eller bergiga trakter måste underka-Jy sta sig, för att medelst genomskärningar, b tunnelar och viadukter undvika sådana s3å krökningar, kan man förstå betydelsen af hr Fairleys uppfinning. Dertill kommer, att han genom en ändamålsenlig fördelning af tyngden på de olika hjulen lyckats blifva qvitt en stor del af den , döda tyngd, som nu besvärar alla bantåg, förökar slitningen af skenorna och förorsakar stora omkostnader. I få ord: hrlo Fairley anser sig hafva löst problemet att bygga billiga jernvägar. Och dermed är , mycket vunnet, ifall man ännu under en eller annan mansålder nödgas vänta på lå nöjet att se passagerareoch godståg pasd marA Jayprw elfvarna