rLunag, som förelegat till parlannenie bekandling, har icke inlemnats af regeri! gen, utan af n. v. generalfiskalen Coleridg men innan han mottog detta embet Coleridge har redan flera gånger för väckt samma förslag, hvilket likväl allti — likasom nu — strandat mot motstår det i öfverhuset. Det liberala partiet ha icke kunnat underlåta att finna sig sårad af det hänsynslösa sätt, hvarpå denna fråg så många gånger blifvit afvisad af lor derna. Till följe häraf framställde Sarto ris i underhuset den 22 dennes en förfrå gan till sir Coleridge, huruvida regeringei icke är sinnad att i det förslag till un dervisningslag, som — enligt förut afgifve meddelande — under nästa parlaments session kommer att inlemnas, undanrödj: alla konfessionella inskränkningar fö universiteten. Coleridge förklarade, det har icke vore i tillfälle att redan nu kunn: lemna upplysningar härom, men tillade att förkastandet af detta förslag från öf verhusets sida, ja, vägran att ens under: kasta detsamma en diskussion, sedan un: derhuset dock så ofta antagit detsamma gjorde till en pligt att härvid icke gå föl grannlaga till väga mot lorderna. ,,Om de slorder — så slutade talaren — som till. bakavisat förslaget, icke veta, att man icke på ett så närgående sätt får behandla folkets önskningar, så äro dessa de enda personer i landet, som lida af en sådan okunnighet. Underhuset gaf genom högljudda bifallsyttringar tillkänna sitt godkännande af den uttalade åsigten. BELGIEN. En rörande tilldragelse berättas srån Spaa om exkejsarinnan Charlotte, som under någon tid uppehållit sig der. En dag insisterade hon med sådan häftighet på att få spela rulett, så att man måste gifva efter. Då hon närmade sig spelbordet, lade hon ett guldmynt på n:o 19 (Maximilian skjöts den 19 Juni). Dragningen skedde och hon vann. Med ett melankoliskt leende tog hon vinsten och aflägsnade sig från salen. Utkommen på gatan, mötte hon en fattig, till hvilken hon lemnade de vunna penningarne, yttrande: ,,Bed för honom! Exkejsarinnan uttalar aldrig namnet Maximilian. SCHWEIZ. Den internationella fredsoch frihetsligan, som den 14 September skall öppna sin tredje kongress i Lousanne, har i dessa dagar utfärdat sitt program, hvaruti det heter: ,Ligans ändamål är bildandet af en republikansk förbundsstat, bestående af Europas alla folkstammar. Detta mål söker. den vinna genom pressen, genom förhandlingar och genom det fria ordet i föreningar, folkförsamlingar och kongresser. Ligan eftersträfvar i all synnerhet afskafsandet af de stående armåerna och upprättandet af nationalmiliskärer, kyrkans åtskiljande från staten samt dvinnornas politiska och borgerliga likaberättigande med männen. Den sociala frågan söker igan lösa genom en mera allmän och förvättrad folkundervisning, genom upprätandet af föreningar till gemensam proluktion, och genom häfdandet af den grundatsen, att egendomsrätten framgår ål peronligt eller gemensamt arbete, kort sagdt: zenom allt, som så småningom på rätt-! ist sätt kan åstadkomma jemnlikhet nellan medborgare. Ligans socialistiska! karakter framträder klarast i den satsen, I! tt egendomsrätten endast skall grundas s: enom arbete, hvarigenom alltså arfsrätten kulle upphöra. De trågor, som republianerna och socialisterna vilja hafva disuterade i Lausanne, äro följande: 1) På hvilket sätt kan Europas federativa reublik organiseras? 2) Huru låta de orientaliska och polska frågorna sa sig i öfverensstämmelse med ligans grundutser ? 3) Genom hvilka medel kan hvarje ekonomisk le ch social splittring mellan medborgare förebyggas? ) 4) Hvad bör göras för att bättre organisera lim, och för att återupprätta dess organ: ,,De förita staterna i Europå. Man väntar att kongressen skall blifva ycket talrikt besökt. Den berömde span6 republikanen och folktalaren Emilio astelar lärer redan inträffat i Paris för t sätta sig i förbindelse med de dervande medlemmarne af ligan. ga de en en ar on af n — —— d fi ti öe