Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juli 1869, sida 2

e-y vildad och till hälften vansinnig dvinna, Som: efter den första förskräckelsen öfver den ovan l. l anblicken af menniskor — jämmerligt b-daga at sig öfver hungern. Cellen innehöll — utom i m mängd smutsig halm, hvarpå dep olyckliga fång a hvilat — ingenting, och den stackars qvinnan v tt nära förgången af orenlighet. Man meddelade g nast biskopen dessa förhållanden, och han beg fsig straxt till klostret för att derom taga känn 2 dom. Det upplystes då, att Barbara Ubryk seda 21 år hållits fången på detta sätt. Biskopen su penderade genast de högsta myndigheterna i kl stret, och den stackars nunnan fördes till ett sjul hus för svagsinta. I går nära midnatten förekomm allvarsamma oroligheter utanför karmeliterklostre på hvilket en stormning försöktes. Det märklig härvid är, att de personer, som deltogo i denn demonstration, icke tillhörde de lägre klassernAlla fönsterrutor i klostret utslogos; omsider må ste militärpatruller anlitas. En allmän förbittrin råder. FRANKRIRE. yConstitutionnel skrifver: , Vi hafv-. goda skäl till det antagandet, att det för slag, som skall föreläggas senaten ocl som för närvarande utarbetas ; skall blifv: affattadt i uppriktigt liberal anda. De budskapet uttalade grundsatserna skole deruti finna ett liberalt utförande. Chasseloup-Laubat och Forcade, som närmast handlägga denna angelägenhet, äro fullt eniga härom. En korrespondent till Times spår, att Iden nuvarande ministören icke skalll få någon lång varaktighet. Om prins Naposeons förhållande till den kejserliga regeringen och hans hållning under de sednaste förvecklingarne yttrar han: , Från pålitlig källa kan jag meddela, att prinsen under de sednaste åren undergått en märklig förändring. Han är icke längre den revolutionär, som han förut varit, eller åtminstone blifvit ansedd för; han är nu lika litet reaktionär som revolutionär. Tid, studier och erfarenhet ha verkat på honom likasom på så många andra, som ej äro förstockade i sina villfarelser. Han uttalar sig för de liberala reformerna samt för, att de måtte beviljas så snart som möjligt samt i sådan utsträckning, att de komma att tillfredsställa den allmänna meningen, såsom den vid de sednaste valen yttrat sig. Hvad utrikespolitiken angår, så vill han på allvar hafva freden upprätthållen och är specielt för det vänskapligaste förhållande till England. Hans lösen är: fred med utlandet, frihet i det inre och kraftigt motstånd mot hvarje revolutionär oordning. Ingen har med mera energi och uthållighet bekämpat Rouhers politik såsom olycksbringande för landet och dynastien, än just prins Napoleon. En minister af tierspartiet var redan nära att bildas, då Rouher, som kommit till S:t Cloud i några angelägenheter, hvilka rörde hans embete, olyckligtvis blandade sig i saken. Han visste göra gällande, att en ministör af denna beskaffenhet, eller ett kabinett, der nämnde parti disponerade de flesta rösterna, skulle inveckla kejsaren i allvarsamma svårigheter, och föreslog derföre, att man åt detsamma endast skulle inrymma tre platser. Det var hans afsigt att göra partiet så svagt som möjligt, att påskynda dess fall och dermed visa verlden, huru odugligt tierspartiet vore att bilda en regering, samt huru oumbärlig han sjelf var. Under sådana förhällanden lät det sig förutse, att kombinationen icke kunde vinna fasthet, och att Rouher snart skulle blifva — hvad Ollivier en gång kallade honom — y5vice kejzarek. För det fall, att tierspartiet icke skulle inträda i regeringen, föreslog han en öfvergångsminister. En sådan kom också verkligen till ständ.Man sysselsätter sig i Paris mycket med n petition, hvars ändamål är att förskaffa lenna stad samma kommunala friheter, om de öfriga franska städerna äro i be. ittning utaf. Denna petition lärer vara att i gång af vensterns medlemmar, och äges redan räkna öfver 50,000 underkrifter. Man torde påminna sig, att opositionen under lagstiftande församlinens sednaste förhandlingar om baron lausmanns embetsverksamhet specielt belagade sig öfver, att Paris var beröfvad varje verksam kontroll öfver sina egna ngelägenheter. Från Corsika har den 23 dennes inäffat en deputation till hufvudstaden för t inbjuda kejsaren att öfvervara högtidheterna på ön med anledning af den undrade årsdagen efter Napoleon I:s föÅse. Kejsaren lärer svarat, att den poiska ställningen väl knappast skall tilta honom att deltaga i denna fest. ENGLAND. Såsom ett telegram meddelat, har den ändska kyrkobillen med de förändrinr, som den ofta omtalade kompromisn innehåller, redan vunnit kunglig sankn d n i a — t S S h JA m. Den bill till undanrödjande af de hittills va stående ,,konfessionella skrankorna vid br iversiteten i Oxford, Cambridge och bli