Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 juli 1869, sida 2

2 EE 01 w1077 4t för dessa svenska artiklar. Göteborg den 23 Juli. Det stora jernvägsnät, hvilket grefve Erik Sparre, vid den sednaste riksdagen, helt plötsligt utbredde öfver landet, måste väcka så mycket. större förvåning, som uppenbart en reaktion inträdt i den allmänna meningen rörande jernvägars byggande i landet, åtminstone såvida dertill skulle användas upplånta medel. Bland de många anledningarne till det mycket omordade ,,betrycket hade man äfven funnit det föregående , blinda framrusandetmed jernvägsbyggande och utländsk skuldsättning, och det vore nu tid, förmenade man, att derför sätta en damm. Skulle byggandet fortfara, borde det inskränkas till nettobehållningen af de redan färdiga banorna, en åsigt, som till och med funnit en målsman i en framstående finansman i hufvudstaden (hr A. O. Wallenberg). Under dessa förhållanden var det icke godt att vid riksdagen vinna framgång åt något nytt jernvägsföretag. (Endast med knapp nöd lyckades man erbålla en million rdr utöfver det förut bestämda anslaget till Nordvestra stambanan). Men gretve Sparre skyr ej tillbaka för sådana småsaker, som opinionen för dagen. Det var också alldeles nya principer, som här framlades. Staten skulle icke längre sjelf bygga jernvägar, utan det besväret skulle ett bolag åtaga sig, blott staten ville garantera en viss ränta på anläggningskostnaden, eller ock lemna sina obligationer åt bolaget. Så skulle en hel mängd nya jernvägar utföras, inom nästan alla landsändar. Detta storartade förslag föll, såsom det icke kunde annat göra, men onekligt är, att det friekade upp sinnena, så att mången började åter se sakerna ur vidsträcktare synpunkter. Såsom en frukt derat kan man i väsentlig mån betrakta det af Statsutskottet framställda och af riksdagen gillade förslaget, .att K. M:t måtte pröfva dels hvilka jernvägsanläggningar må anses för utveckling af landets industri mest af behofvet påkallade under den närmaste tiden af 12 till 15 år, samt den ungefärliga kostnad, hvartill deras anläggning kan antagas uppgå, dels lämpligaste sättet att befordra deras utförande genom ett eller flera enskilda bolag, vare sig genom direkt anslag till belopp af högst !,:del af anläggningskostnaden eller på annat sätt, samt att Kongl. Maj:t derefter behagade till nästkommande riksdag aflåta framställning i ämnet. — För detta ändamål ställde riksdagen ock till Kongl. Maj:ts disposition ett belopp af 25,000 rdr. Det var i sanning ingen småsak riksdagen här begärde af regeringen, då man fordrade ar henne en siareblick, att kunna bedömma hvad landets industri månde kräfva under den närmaste tiden af 12 å 15 år. Hvad skulle regeringen göra med ett sådant uppdrag? Ått tillsätta en komit låg väl närmast till hands, och då hade man sluppit lättast ifrån saken. Men regeringen fattade det, enligt vårt förmenande, mycket riktiga beslutet, att öfverlemna ärendet till förberedande behandling af länsstyrelserna, hvilka borde hvar inom sin ort höra länens innevånare rörande de jernvägsanläggningar, som kunde utgöra föremål för menigheternas önskningar och för hvilka de kunde vara beredde att bringa offret af egna bidrag till 3-delar af anläggningskostnaden, hvarefter det naturligtvis förestår regeringen att ur de många framställningarne utsofra hvad som kan anses angelägnast och mest förenligt med statens allmänna bästa. . Med anledning häraf hafva jernvägsmöten — jemte alla andra möten — nu någon tid stått på dagordningen. Så hålles i dag ett sådant möte för detta län i Uddevalla. Det ligger i sakens natur, att alla orAAALALAA —