Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 juli 1869, sida 3

och i sanning icke ingifva höga begrepp om kemitypien, till hvars begagnande författaren säger sig ha blifvit uppmanad af verkliga konstkännare. I den afdelning, som har till rubrik: Minnen från hednatiden, lemnar försattaren skildringar at forngrafvar, domareringar och borglemningar, samt om de fornsaker, som äro funna i Nerikes jord, hvarjemte han framställer sina åsigter om sagan om hackhemmen äfvensom om den jordhöjd, som kallas Sigtryggsberg. Författaren uppträder som en sjelfständig kritiker i de antiqvariska frågor, som förekomma, och ådagalägger en mindre vanlig grad af skarpsinnighet och urskiljning, om det än vill synas såsom icke alla hans antaganden blifvit nöjaktigt bevista, såsom t. ex. det öfverraskande påståendet att borglemningarna samtliga äro qvarlefvor at röfvarenästen. , Minnen från medeltiden utgöras af runstenar, Riseberga kloster, Ramundeboda, Örebro kloster, lemningar efter några af de äldsta kyrkorna och qvarlefvor af medeltidens kyrkliga konst. Den tredje hufvudafdelningen kallas , Historiska tidsbilder och eger vida mindre intresse och betydelse än de öfriga. Den borde näppeligen intagits i detta vigtiga arbete, alldenstund tidsbilderna redan äro välbekanta för den med svenska historien förtrolige läsaren, måhända med undantag af hvad som berättas om ,Prestigie Kumlenses. Ytterst intressant och betydelsefullt är deremot hvad författaren meddelar i den sista afdelningen, som har , Folket till rubrik. Derigenom får man reda på nerikesboarnes byggnadssätt, klädedrägt, sedvänjor och bruk i högtidslag och hvardagslif i äldre tider, de skrock och signerier, som varit gängse, samt de folksägner, som fortlefvat under århundraden i denna provins. densamma förekommer äfven en i språkligt hänseende vigtig förteckning på nerkiska djuroch växtnamn, upplysningar rörande nerkiska folkspråket samt en saming af vackra folksånger jemte musikbiaga. På samma gång vi anbefalla det örtjenstfulla och rikhaltiga arbetet åt en allmän uppmärksamhet, Be vi luft åt vår varma önskan, att hr Hofbergs exempel måtte efterföljas i andra svenska landskap if dertill kompetenta personer. A.