des of 7 . Å16 nr I ee — Ä Iruktan för sitt, ingen tänkte mer på de hela. Häri får man ock söka orsaken till, att ingen enda vacker räddning af hus kan omtalas frår denna eldsvåda, troligen den största som någonsir förekommit här i landet. Det fordrades visserligen stor påpasslighet och äfven ansträngning at skydda södra stranden af ån, midt emot norr: varfvet, äfvensom på andra ställen längre upp men då elden aldrig der fick fast fot; som man säger, så kan man ej heller tala om vacker släcking, Få nåninde varf stodo nära färdiga skroftill tvenne skepp, hvartdera om 400 sv. lästers drägtighet. Beräknade för långresor, fingo de blott en kort sådan; underminerade af de rasande lågorna föllo de snart i ett haf af eld och gingo förlorade. Från varfvet spreds elden till jernvågen som nedbrann, äfvensom några deri stående nyligen inskjutna lastvagnar, tillhörande Gefle—Daia-banan. Repslagarebanorna och den långa tredubbla raden at magasiner antändes nästan samtidigt, och när skymningen inbröt, stod hela den stadsdel, hvars storlek jag angifvit, i ett haf af lågor och swåningotn nedsjunkande i några askhögar. Ei syn, hvars hemskhet jag ej ens gör ett försök att skildra! Det var omkring 680 gårdar (hvarje gård med flera byggnader), utom de många husen på Holmen, hvilka samtidigt brunno. Man kan ej föreställa sig fasan af en sådan syn, än mindre skildra den. Och i de flesta af dessa många hus bodde menniskor, flera eller färre. Gefle stads ordinarie folkmängd uppgår till öfver 15,000, och minst 3,000 extra intånäre — arbetare under sommartiden — voro här. Den nedbrunna stadsdelen utgjorde mer än hälften af staden, hvarför man tryggt kan antaga att fullt ut halfva antalet af stadens befolkning denna dag blefvo husvilla. Hvilken anblick! En förtviflad skara af 8,000 menniskor, i förfäran flyende från sina brinnande hem, från en stad i lågor, somliga öfverraskade af elden och derför ej medförande annat än hvad de först fått tag uti, ofta en obetydlighet; andra, i tid varnade och mera lyckliga, räddande sitt bohag till större eller mindre del. Lyckligtvis finnes utom norra gränsen öppen mark, af staden lottvis bortarrenderad till kål-land — dit togo de flyende sin tillflykt, dit bars allt som kunde bäras och der uppstod töljaktligen snart ett brokigt läger, sträckande sig utefter hela stadens längd på denna sidan, nära en fjerdedels mil. Dit fördes qvidande sjuklingar och qvidande barn, båda slagen lika hjelplösa, samt gråtande qvinnor. Mot den flammande bakgrunden af den brinnande staden utgjorde detta läger en tafla, lika sällsynt som sorglig. De husvillas hemska belägenhet denna natt förvärrades, om möjligt, genom ett häftigt regn, som genomdränkte deras provisionella bäddar, utan att släcka lågorna, som förtärde deras hem. Barnen, ovana vid nattluften och regnet, ledo mycket, och det kan befaras, att fröet till sjukdomar denna nattlades, hvaraf frukter förr eller sednare skall skördas i sjukdomar. Det är onödigt upprepa, hvad telegrammerna rörande räddningen af publik egendom redan berättat. Ett anser jag mig dock skyldig att här omnämna, nemligen bergandet af postkontorets tillhörigheter. Drifven från sin lokal vid stora torget, hann t. f. postmästaren, hr E. Öhrnell, i en vagn inpacka kontorets tillhörigheter af värde, deribland, som jag hört uppgifvas, kontanta medel till betydligt belopp, hvarefter han fick sitta på sin vagn ett dygn och derunder, bland annat, eskåda huru det bus, der han hade sin våning, nedbrann, utan att han sjelf kunde eller andra lyckades rädda annat än obetydligt. Först sedan ! elden på Söndagseftermiddagen ej hade något vi dare på norra stadsdelen att förstöra, fick hr Ö. ett rum i slottsflygeln, der han inom lås och bom kunde förvara skatten. Dit kom ock telegrafdirektören hr A. Tynell efter många äfventyr och intog med sina batterier och apparater en annan del af samma slygel. Der, i syra små rum, äro postkontoret och telegrafbyrån fortfarande inrymda, och der behandlas folket, som oupphörligt kommer och går, lika bra, som om nämnde herrar tjenstemän residerade i ett slott — om icke äudå ättre. : Hela natten mellan Lördagen och Söndagen fortfor elden att rasa, saktande af framåt morgonen, då det bästa var taget. Stora torgets prydnad, rådbuset — ett af de vackraste rådhus i riket -— stod ännu qvar. Men äfven det skulle falla med hela sin omgifning. Kl. omkring elfva, då det började blåsa nordifrån, hvarigenom flammorna ökades, stod dess trädtorn i låga. Öfra våningarna förstördes derefter, hvarunder faran för södra stadsdelen var mycket stor. Ingen bodde i rådhuset utom en gammal städerska, som dröjde så länge i sin ifver att rädda, att hon qväfdes af röken och — återfanns som lik, till hälften förkolnad. j Inga försök gjordes att rädda rådhuset. Sprutorna stodo ötvergifna eller begagnades på andra båll. Efter all sannolikhet skulle dock ett par kraftiga strålar varit tillräckliga, då de omkrinsliggande husen i det närmaste redan voro nedbrunna. Men man hade redan öfvergifvit tanken å räddning at annat än söder, och dessutom fanns ngen, som ville lyda, äfven om de befallande voro tillstädes. I ett enda hus, så vidt jag vet, förbjöds räddning — frimurarelogens. Man ville heldre låta hemligheterna brinna upp, än profaneras af allmänhetens blickar. De enstaka hus, som undsluppit: det Berggrenska, prestgården, fru Stenfelts, handskmakaren Nordgrens, alla utmed ån, och ett par vid norra ytterkanten, hafva för detta lyckliga öde, gränsande till underverk, att tacka den gördel af träd, hvara de stå omgifna. Samma omständighet frälste äfven Trefaldighetskyrkan. Den erfarenhet, man i: detta atseende förr gjort, har sålunda här blifvit ytterligare och afgörande bekräftad. . Slutligen meddela vi följande telegram från Dag. Nyheters korrespondent: ö Gefle d. 14 Juli. Öfverste Nils Ericson hitkommer (för att afgifva förslag angående stadens reglering). ; Många vackra drag af sjelfuppoffring under bergningsarbetet hör man anföras bland de hvarandra korsande berättelserna om enskilda scener under branden. Försäkringsbolaget Sveas ansvarighetsbelopp för uppbrunna fastigheter och lösören lär uppgå till en half million rdr, af hvilka 200,000 äro reassurerade; Städernas allmänna lösöreförsäkringsbolags i Jönköping till 600,000 rdr och Skandias till ungefär lika mycket. (Reassuransen är obekant och alla dessa uppgifter äro approximativa). Mycket var oförsäkradt och många stora förluster omtalas. Matvaror i riklig mängd ha med extra ångbåtar hitkommit från Hudiksvall och Sundsvall, der genast öfver 6,000 rdr tecknats för de brandskadade. Tält finnas nu tillräckligt för att kunna inrymma alla husvilla, och baracker skola byggas. Man hör redan hviskas om storartade framtidsplaner, och detta tyder åter på att hopp och verksamhetslust börja åter vakna. Demoleringen af de hemska ruinerna har börjat.