duktion af dosor och kuttingar till 10,900 stycken, samt af J. J. Hallgren. På väggen derbredvid hängde en liten låda, hvars innehåll de flesta troligen förbisett, men som dock väl förtjenade uppmärksamhet. Det var de med så mycken rätt prisbeslönta profverna på silkesodling med blad saf Scorzonera hispanica, utställda af G. H. Jacobsson, Göteborg. Wallis på Dybeck hade vid sidan deraf utställt en modell af den nya mjölkkällaren på hans egendom i !;, af den naturliga storleken. I denna användes, enligt den vidfogade upplysningen i katalogen, kallvattensmetoden. Åf andra närstående modeller nämner jag tvenne, utställda af J. Tranchell på Säbyholm, nemligen en modell till en arbetarebostad för två familjer samt en modell utaf en del af ladugårdsbyggnaden på Säbyholm, och kan ej heller med tystnad förbigå en annan modell, som måhända rar mindre märkvärdig genom sitt utseende — ty den liknade en stor, klumpig jernlåda, ställd på hjul — än genom sitt ursprung. Det var nemligen en lokomobil, uppfunnen och utförd af en dansk bondgosse, Hans Christian Andersen, som endast är 21 år gammal och aldrig åtnjutit någon undervisning vare sig i maskinbyggnad eller smide. Den syntes vittna om betydliga naturliga anlag. Förbi ullprofverna och en stor samling konserver, försedda med olika, frestande påskrifter, kom man till utgångsdörren vid parken. Här voro ännu i ett par skjul uppställda profver af gröfre produkter, h:Åka måhända ej ansågos värdiga att vara tillsemman med de öfriga och fördenskull afsöndrats, såsom beton, cement, mursten, gödningsämnen 0. 8. v. Utställningens största prydnader har jag dock ännu ej omtalat, utan med afsigt gömt till sist. Ty likasom man efter de långa, tröttande besöken i maskinafdelningen alltid brukade uppsöka blomsterutställningen, för att förfriska sig i dess svala skuggor och inandas den balsamiska vällukten der, så vet jag intet vackrare intryck att sluta med, än det man här erhöll. Den lätta, luftiga glasbyggnad, ett af Rosenborgs parks orangerihus, som var inredd för detta ändamål, den vackert dekorerade portalen, de svalkande fontänerna; blommornas brokiga, vackert ordnade mångfald, deras milda vällukt och slutligen närvaron af dem, hvilka vi kalla blommornas systrar, Floras prestinnor, och som naturligtvis serskildt valt hennes tempel till sitt uppehållsställe, bidrog i hög grad att lifva och uppfriska sinnet efter de mångfaldiga, ansträngande intryck, det på andra håll emottagit. Jag vill fördenskull ej heller ingå på detaljerna utar denna del af utställningen, ty hyad gör det väl till saken för oss om måhända den eller den rosen var litet rödare än den andra, att bär låg en melon, fylligare och större än len derborta o. s. v. Totalintrycket var vackert och harmoniskt, vare sig att man kastade blicken in öfver utställningen, eller att man genom den öppna portalen blickade ut öfver parken och det täcka Rosenborgs slott. Måtte det vara ett varsel om, att denna utställnings olika delar, alla tillsammans, skola bidraga till syftemålet: att höja och harmoniskt utveckla landtbruket, icke blott i Danmark, utan äfven de länder, hvilka i så hög grad medrerkat till att rikta utställningen med inressanta och värderika produkter: i Sverge och Norge! EON ENONTEKIS DYER ENETRNEEENE. —