Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 juli 1869, sida 3

mig en innerlig till redsställelse ätt få öfterlemna denna medalj till svenske ministern baron Hochschild, med anhällan att hans excellens, som är en värdig representant för en konung som mel intresse omfattar den geografiska vetenskapen och ör en af detta sällskaps kongl. medlemmar; öfrersänder densamma till sin högt framstående landsman professor Nordenskiöld. ror Jag ber att till ers excellens få förklara, att i det vi hafva utsett professor Nordenskiöld till föremål för den högsta utmärkelse vi kunna utdela, erkänna vi derjemte de stora förtjenster som tillkomma de öfriga svenska vetenskapsmännen, hvilka åtföljde honom, och hrilkås hamn äro antecknade uti våra Handlingar: Främst ibland dessa män måste jag nömna br Otto Torell, som år 1858 på egen bekostnaå uppgjorde planen till och anförde den första af dessa upptäcktsresor, hvilka sprida en oförvansklig glans öfver hans fädernesland; och derjemte är det mig en likaså angenåti pligt; ett offentligen erkänna, att den sednaste expeditionens lyckliga resultat till stor del härledde sig från den utmärkta sjömansduglighet som ådagalades af fartygsbefälhafvaren, kaptenen i svenska flottan Fr. W. von Otter. Uti den derpå upplästa årsberättelsen omnämndes att planen för ångfartyget ,Sofias expedition var en helt och hållet ny och sjelfständig id; att fartyget uppnådde en latitud, 81? 42, som var högre än hvad något föregående fartyg ernått; samt att äfven i naturalhistoriskt hänseende har svenskarnes sednaste skörd till fullo betalt expeditionens kostnad. Slutligen uttalade föredraganden sin glädje och aktning för de svenska vetenskapsmännens afsigt att med det snaraste söka åstadkomma en likartad expedition. — Danska dykeriångfartyget Helsingör, fördt af kapten R. Nielsen, anlände till Stockholm i Söndags förmiddag från Dagö med last af bomull och jernvägsskenor från det derstädes sistl. Oktober månad sjunkna engelska ångskeppet , Lion, som, fördt af kapten White, då var stadt på resa från Hull till Cronstadt. Detta är den tredje last af bomull och jern, som de danska dykarne hitfraktat från det förolyckade ångfartyget. (D-A.) E Engelska pleasure -skonerten Zoraida, 155 tons drägtig, tillhörig E. Wade Browne Esqr., stadd på en lustfärd till Östersjön, anlände i Lördags afton från Köpenhamn till Stockholm och förtöjde vid Nybroviken. — Fastighetsförsäljningar. Å auktionskammaren försäldes i Måndags snickaremäst. F. U. Aspengrens konkursmassa tillhöriga fasta egendomarne: 1. X 12 vid Norrmalmsgatan inom Jakobs församling, brandförsäkrad till 230, 000 rdr, saluvärderad till 150,000 rdr, och inropades af grosshandlaren A. Wennberg för 161,500 rdr rmt, samt 2. M 3 vid Norrmalmsgatan inom Jakobs församling, brandförsäkrad till 66,000 rdr, saluvärderad till 47,500 rdr, och inropades af löjtnanten C. G. Aspengren såsom ombud för fru Maria Theresia Aspengren tör 54,500 rdr rmt. — Hr Labatt i Wien. Dag. Nyh. meddelar ur en Wienertidning följande: ,Afrikanskan var annonserad att uppföras. Dagen förut lät hr Möller, som skulle sjunga Vasco, anmäla, att han i följd af sin fars plötsliga frånfälle icke kunde uppträda vid närmast följande representationer. Tenoren n:o 2, hr Walter, hade på repetitionerna till Hugenotterna ansträngt sig så, att han icke kunde ifrågakomma. Återstod tenoren n:o 3, hr Adams; med sin mer än tvetydiga framgång i Masaniellos parti i ännu friskt minne, kunde han icke förmås att öfvertaga partiet. Man var besluten för att annonsera representationens inställande. Men då kom som en räddande engel, som en blixt på en mulen himmel pden unge svensken hr Labatt, vår Labatt, på ett besök till Wien, visst icke för att sjunga Vasco, utan för att studera lifvet i den österrikiska hufvudstaden. Han kom en Söndag; operan var annonserad till Tisdagen. En vän sade på Söndagsaftonen till honom, att det ju kunde vara skäl att göra hofrådet von Dingelstedt ett besök, efter han nu en gång kommit till Wien. Hr Labatt följde rådet och uppenbarade sig Måndagsmiddagen på teaterkansliet, just i det ögonblick då bestörtniogen öfver den totala tenor-bristen var som störst. Knappast hade han hunnit säga sitt namn, förrän allas ansigten ljusnade, och liksom berörda af en galvanisk stöt, framställde regissörerna och sekreterarne samtidigt till honom den fråga, om han inte ville sjunga i Wien? , Med nöje! blef svaret. ,Och i hvilken roll skulle ni helst vilja uppträda? ,I Vascos i Afrikanskan. Bravo! Bravo! Han räddar vår opera! ropade hofråd, regissörer och sekreterare jublande om hvarandra. Och bud sändes till direktören, som jublade han också. Och så kom hr Labatt att gastera i Wien, fröken Hahn fick sjunga sin andra debut, och direktören för hof-opera-teatern slapp att ställa in Afrikanskan i brist på en tenor. AA.