Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 juli 1869, sida 2

Article Image
svagheten ligger, men icke i karakteren, huru mycket än 6.. arbetar att taga oss ar denna föreställning. Staden och Länet. Eldsvåda. I natt vid 12,tiden bemärktes ett starkt eldsken itrakten af den 5. k. Slottsskogen, antydande att någon större eldsvåda utbrutit derstädes. Till följd af ställets belägenhet utom staden, gåfvos icke några orandsignaler, men då, det oaktadt, stadens sprutor från stationen i Majorna samt frivilliga brandkårens tredje och femte divisioner med vanlig skyndsamhet utryckte och anländt till brandstället, befanns, att alla byggnaderna å egendomen , Margreteberg, belägen i kungsladugårdens egor i slutet af Slottsskogen tätt vid allmänna vägen, stodo i full låga. Elden hade vid sprutornas ankomst redan fått sådan öfverhand, att någon räddning af de antända byggnaderna icke var möjlig, helst vatten icke fanns i närheten, utan nedbrunno de samtliga till gzrunden. Elden antages hafva utbrutit i ladugårdsbyggnaden samt genom den rålande starka vinden inom några ögonblick fattat i och antändt de andra bredvidliggande byggnaderna, hvilka bestodo af en 2-vånings manbyggnad och tvenne större uthus, allt af trä. De nedbrunna byggnaderna voro assurerade i allmänna brandstodsbolaget för byggnader å landet för c:a 8, 700 rdr. Egendomen innehades på arrende af landtukaren A. Andersson, hvilken hade sina sören försäkrade hos brandstodskomitön för lösören för 1,000 rdr, der äfven redskaperna voro assurerade för 1,000 rdr och grödan (hvaraf dock icke något fanns ladorna) för 3,500 rdr. All lösegendom uppbrann, hvarjemte några svin, får och höns innebrunno. — Bohuslänska fiskare i Norge. Marstrands-Posten för i går anför följande: Från de i Norge varande svenska åskrarne ha under sistförflutna 2:dra qvartalet tillsammans blifvit öfversände till hemmavarande anförvandter här i trakten något öfver 18,400 rdr mot 10,150 rdr under samma tid sistl. år. År 1867, under samma tid, remitterades deremot öfver 25,000 rdr från våra hurtiga svenska fiskare. Det torde dock, vid meddelandet af dessa uppgifter, böra anmärkas, att flera af de fartyg, som i fisket deltogo under år 1867, förolyckades på resan till Norge sistl. vår, och, ehuru sedan dess, visserlisen några nya fiskefartyg blifvit utrustade, torde dock de svenska fiskefartygens antal vara mindre i år än år 1867, hvadan innevarande års fiske torde kunna anses nåsorlunda jemförligt med sistnämnda års iske under andra qvartalet. — Bohusläns regemente afslutade i Onsdags sina öfningar för året och upporöt i Thorsdags på morgonen från Baccamo. Regementets norra bataljon anände sistnämnde dag till Uddevalla. blef ler för natten inqvarterad och astägade ridare i går på morgonen. — Folkmötet på Hede, i Tanums socken, sistl. Thorsdag var besökt af omring 300 personer. Inbjudaren, kommisionslandtmätaren Ahlenius, utsågs till ordrande och sekreterare. Alla punkterna fter programmet genomgingos och en nängd talare uppträdde. 22 kandidater ll riksdagsman för Norrvikens fögderi anecknades, deraf häradshöfd. L. Norin på tragenäs erhöll första rummet, hvaremot, setecknande nag, sednaste riksdagsmanen, landtbr. Busch, erhöll det tjugonde, — Kappseglingen vid Köpenhamn. ör att deltaga i denna kappsegling, har dag härifrån afseglat båten , Niagara, illhörig agenten hr David Lyon härstäes. Till deltagande uti täflingen hade ls i går anmält sig omkring 50 segelartyg och 10 båtar. i — Anfallen på settlementen i Kanas. I Svenska Ämerikanarenför d. 15 uni läses: Vi ha omnämnt huruledes inianerna anfallit flera settlement i Kanas, deribland äfven skandinaviska, och nördat en del af deras innebyggare. Denna mständighet torde komma att för någon id hejda den starka emigration af skaninaver, som på senare tider egt rum till ämnda stat. Genom major Holmbergs i alina benägna försorg äro vi i tillfälle tt meddela följande närmare detaljer anående förloppet vid ifrågavarande anfall: Söndagen den 29 Maj på aftonen kommo små sdelningar af indianer ned till de ytterst liggane settlementen norr om Sälinå nära Spilman reck. En svensk settläre och hans hustru vora te på promenad, omkring en mil från sina hus, å en hop indianer öfverföllo och dödade dem på rairien, stympade deras kroppar. på ett fasansilt sätt efter att först hafva beröfvat dem deras ähafda kläder. Här grepo och bortforde indiaerna en ung, gift tyska. Några mil nedåt Creeken fanns ett logghus, i vilket några settlare — svenskar och norrmän — ago sin tillflykt. Indianerna, omkring 16 till anJet, försökte att tända eld på detsamma och såunda förskaffa sig inträde, men blefvo bortdritna tan att husets invånare ledo någon skada. En orsk guldsmed vid namn Petersen råkade att efinna sig ute på något afstånd från sitt hus; idianerna kommo öfver och dödade honom, stymade hans kropp och sönderhuggo ansigtet n liten yxa, som han Lade med-sig. Ungefärligen samtidigt blet mr John Alverson rån Salina, som varit uppe i den sektionen med na hästar för att plöja, jemte en Eli Zeigler sföljd af ett parti indianer. Då dessa först bevärktes, rede de i en viss ordning och misetogo ;r soldater. De kommo derfrra delt nära Alveron innan deras verkliga karakter upptäcktes; lån dref då på sina hästar för att hilina till en 408, liggande 12 mil derifrån. Flera gånger edo indianerna i cirklar omkring dem. Åå Åln och Zeigler h nnit till skogen öfvergåfvo istarne Och Skyndåde in i buskaget, dit inianerna ej vågade följa dem. Nära mynningen ar Se: man Creek togo enj! ammal svensk jemte hans båda söner sin tillflykt os en settlare vid namn Neuman. Indianerna åällo huset, men blefya tillbakadrifna. och anEI

10 juli 1869, sida 2

Thumbnail