Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 juli 1869, sida 2

entledigande från öfverbefälhafrarebefattningen, nemligen: Kaptenen S. Ljungmarker vid Hassleds, kaptenen M. A. von Schantz vid Forsviks och fanjunkaren J. A. Nordström vid Vestra Dahls frivilliga skarpskytteförening; och hafva samtliga dessa föreningar blifvit upplösta. — H. M. enkedrottningen afreste i går på morgonen med ångfartyget ,,Oscar till Läbeck. — Hennes Majestät uppvaktas under den utländska resan af hoffröken Sköldebrand och kammarherren, friherre Ehrenborgh, samt åtföljes af lifmedicus Wästfelt. — 1867 års riksbokslut. Sedan statskontoret uti skrifvelse den 1 i denna månad till Kongl. Maj:t insändt en på grund af 1867 års nu atslutade rikshufvudbok upprättad liqvid med riksgäldskontoret angående öfverskott, besparingar och brister för två år, hvilken liqvid utvisade ett saldo statsverket till godo af 3,310,427 rdr 21 öre har Kongl. Maj:t enligt till statskontoret aflåtet bref af den 6 dennes, till fullmäktige i riksgäldskontoret öfverlemnat berörda liqvid, på det att den, enligt densamma, statsverket tillkommande ersättning måtte genom bemälde fullmäktiges försorg statskontoret tillhandahållas, hvaremot det skulle åligga sistnämnda embetsverk att af berörda tillgång godtgöra riksgäldskontoret dels för 1867 års ännu oguldna bidrag för de å nämnda kontor anvisade utgifter med 2,209, 740 rdr, dels ock för riksgäldskontorets fordran för öfverskott å statsverkets inkomster med 250,207 rdr 52 öre för år 1865 samt 60,301 rdr 27 öre för år 1866; varande statskontoret jemväl anbefaldt att föranstalta derom att rikshufvudbokens väsendtligaste resultater varda, på sätt förut skett, genom trycket allmänheten meddelade. — Riksdagsmannaredogörelse. Hr P. A. Siljeström inbjuder, enligt A-B, de valmän, som vilja åhöra en redogörelse för hans uppdrag såsom riksdagsombud, att sammanträda å stadskällaren i Södertelje Thorsdagen den 15 dennes kl. 12 middagen. — Kongl. landimäteristyrelsen har uttärdat konstitutorial för vice kommissionslandtmätaren C. II. Norin, att tills vidare vara justerare af mått och vigter i Blekinge läns andra justeraredistrikt. — YDjurqårdsteatern. Oförtöfvadt kommer att å denna scen gifvas ett större feeriskådespel, ,Alpkungen, af Rich. Gustafsson. På detta stycke, hvilket beskrifves såsom särdeles rikt på vexlande scenerier, lära stora kostnader och mycket arbete blifvit nedlagda. (P.-T.) — Murarearbetarnes strike. D. Alleh. af sistl. Onsdag meddelar härom ytterligare följande, och instämma vi till alla delar i de sunda och riktiga erinringar, som i berättelsen förekomma, Dagl. Alleh. anför: pMureriarbetarne, som i går på förmiddagen hade åtminstone till en del återupptagit sitt arbete — dock helt och hållet undantagna dem på Grubbens gärde — slutade dock dermed frivilligt eller ofrivilligt längre fram på dagen, då samma lek började, som man förehaft i Måndags. En hop murare genomtågade nemligen ånyo gatorna och tvungo de på ställningarne arbetande att komma ned och förena sig med dem. Det gällde nu att föranstalta ett allmänt möte af mureriarbetare vid Car den semtondes port för att rådpläga om deras gemensamma angelägenheter. Mötet blef också af. Klockan omkring 9 på aftonen samlades några hundra murare på utsatt ställe till öfverläggning, som försiggick under det största lugn och ledde derhän, att arbetarne uttalade den åsigt, att det vore omöjligt för dem att, med den dem tillkommande korta arbetstiden, nöja sig med 15 öre i timmen, såsom på somliga håll blifvit bjudet, utan ansågo de sig behösva 25 öre. Derom voro de alla enige. Deremot uppstod oenighet, då den frågan framställdes, om mureriarbetarne funno det nödvändigt att inställa allt arbete, tilldess ett definitift beslut af dem hunnit fattas vid ett nytt möte, som lär vara beramadt till om Fredag på obekant ställe, och en derpå stödd öfverenskommelse med arbetsgifrarne hunne uppgöras. En minoritet af omkring 50 arbetare ville icke gå in på detta förslag, men torde väl vara tvungen att gifva efter för flertalet, om detta icke vill respektera de andras vilja. Häri ligger just faran med hvarje sådan strike, ty på det sättet intränger man på våldets område, kränker den enskildes frihet och tvingar ordningsmakten att blanda sig i saken. På särskild tillfrågan förklarades äfven temligen allmänt, att arbetarne kunde uppehålla sig utan arbete, tilldess de finge försäkran om att deras arbetsgifvare ej ämnade nedsätta den hittillsvarande arbetslönen. i De förståndiga arbetare, som, efter hvad vi hört, ogilla den våldsåtgärden att fortfarande tvinga dem, som vilja arbeta för ett pris, hvarmed flertalet förklarat sig nöjdt, att upphöra dermed, kunna icke till sina egna kamraters nytta göra något bättre än att använda hela sin förmåga och hela det inflytande, som de böra ega, till att afstyra alla dylika mått och steg. Det vore beklagligt, om det lugn och den ordning, som de vid denna strike ledande viljorna förmått uppehålla — någonting för öfrigt ganska eget i vår hufvudstad — skulle upphöra att vara rådande. Så länge allt går lugnt och stilla till, är det en sak ensamt mellan arbetstagare och arbetsgifvare och erfordrar ingen mellankomst, om icke med varningar och råd. Förändras åter detta, och tillåter sig ett — låt vara — flertal att med våld söka tvinga de öfriga att mot deras vilja inställa arbetet, då inträder nödvändigheten för ordningsmakten att uppträda till skydd för den enskildes trihet. Detta höra arhotarna ejalfva länga nnma nå ÅMnnat AL