Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 juli 1869, sida 1

rplef gjord till borgmästare, betraktas son nlen af prefekten tagen hämd, derför at TIstaden röstat på en sjelfständig kandida till lagstiftande församlingen. Parisertidningar tala om planen till er vigtig kolonisation å Medelharvets afrikan ska kust. Rakt söder ut från ön Kandia vestligaste udde ligger på regentskape Tripolis område en hamn, som heter Ta bruk. Ett engelskt bolag, Great Oriental vill, med de forngrekiska kolonierna å afrikanska kusten till förebild, förvandla denna nu tysta och ödsliga hamn till en blom: I strande handelsstad och eger för detta änel damål väldiga kapitaler. Bakom sig eger -Tabruk visserligen icke ett folkrikt land, när man tager endast Tripoli och dess araber i betraktande; men från Tabruk kan vägen för en storartad och inkomstbringande handel öppnas med Sudan och hela det inre Afrika, hvars förut föga kända, men bördiga och delvis af muselmanska sultaner beherrskade länder mer och mer blifva tillgängliga för europterna. Äfven Suezkanalen kommer väl att i betydlig mån bidraga till handelns och eivilisationens stigande i dessa af naturen välsignade, af menniskorna vårdslösade nejderEuropeiska invandringen vill man uppmuntra på så sätt, att nybyggarne kostnadsfritt erhålla näringsmedel för ett år arbetsredskap och utsädesspanmål, samt beviljas 10 års skattefrihet. En kyrka och åtskilliga offentliga byggnader äro redan under uppförande. Man räknar isynnerhet på kolonister från Sicilien och Malta. Huru nödvändigt det var att valen i Frankrike gåfvo ny lyftning och magt åt den liberala opinionen framgår icke minst af de vådor, hvarmed den vetenskapliga debattens frihet varit hotad genom de smekningar kejsardömet bestått de klerikale för att vinna deras inflytande på sin sida: För någon tid sedan offentliggjorde den ultramontane biskopen Dupanloup en serie pamfletter med anledning af det förestående ekumeniska mötet, hvilka innehöllo de mest hänsynslösa angrepp mot de moderna idernas män. Detta framkallade bland andra motståndare en hr Ledeuil, som besvarade hr biskepens angrepp i, det mäste medgifvas, samma hänsynslösa ton. Hr biskopen öppnade då mot honom en rättegång, för att han smädat katolska kyrkan. Utslag i målet har nyligen fallit och i detta den fria forskningens Frankrike blef Ledeuil dömd till tre månaders fängelse och 109 francs böter, hans boktryckare till böter af samma belopp, och hans skrifter konfiskerades. SPANIEN. General Dulce, förre generalkaptenen på Cuba, befinner sig nu i Madrid. Vid sin landstigning i Santander emottogs han ined siendtliga demonstrationer, som förnyades i Reinoza och Valladolid. Besolkningen tror, att han, som är gift med en cubansk dam, i hemlighet sympatiserat med insurgenterna å nämnda ö. Callistiska tidningar påstå, att en summa af 10 millioner francs blifvit tecknad i Spanien för att betäcka en del af det lån tronpretendenten don Carlos upptagit för att väcka ett inbördeskrig till sin förmån. Små Carlistband skola hafva visat sig i några delar af landet. Från Sevilla har ett band af 100 man utgått, som höjt republikanska fanan och börjat brandskatta landsbygden deromkring. Det kommenderades af en Mazas. Republikanerna vilja emellertid på intet sätt vidkännas något kamratskap med dem. Förmodligen är bandet redan sprängdt af trupperna. AMERIKA. Högsta domstolen i förra slafveristaten Georgia har af förekommen anledning afgifvit det utslag, att negrer kunna bekläda offentliga embeten. Medlemmarne af den eubanska juntan i Newyork har på regeringens betallning blifvit häktade. De bestå af följande personer: don Jose Moralez Lemus, som insurgenterna utsett till republiken Cubas miister i Förenta Staterna; don Jose Baora, dominikansk konsul och juntans secreterare; don Jose Mora, rik köpman med contor i Newyork; öfverste Ryan och don Francisco Fesser. IIenry Jarvis Raymond, redaktör af Newfork Times, utmärkt skriftställare, förtro— RTR Ä le