Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 juli 1869, sida 2

Belgien är af ganska oskyldig natur, och att franska regeringen fullständigt miss-sc lyckats i sin afsigt att fatta strategisk fotit i Belgien genom att spela vissa banor öf-4 ver i ett bolags ego, som emottager un-f derstöd af franska regeringen. Det nusl slutna fördraget lär endast gälla genom-a gående internationella jernvägståg och der-k med sammanhängande detaljfrågor. I Czeckerna i Böhmen hafva kommit pål den besynnerliga iden att rikta en pe-Jl tition till det blifvande ekumeniska mötetss i Rom, för att få den kättaredom upp-jc häfd, som ekumeniska mötet i Constanz jr afkunnade öfver deras landsman Johan l Huss. — Denne har nämligen i sednarejg tider utkorats till czeckernas nationalhjelte sr i anseende till Hussiternas kamp mot det tyska elementet i Böhmen; men att ha en s kättare till nationalhjelte är för de rätt-sc trogne bland czeckerna en smula besvärligt. Skall ekumeniska mötet blifva sinal traditioner troget, kan det dock icke ingålt på ezeckernas begäran. Blir denna återtillbakavisad, torde böhmiska folkets redan: kallnande tillgifvenhet för påfvedömet blif11 va ytterligare afkyld. G I Pesth förestår ett stort möte af öster-t rikisk-ungerska protestanter, som vilja ansluta sig till den protest mötet i Worms! afgifvit mot det förestående ekumeniska konciliet i Rem. I Basel skall en internationel arbetarekongress hållas den 1—8 September. Kantonalrådet i Schwytz har enhälligt gisvit sitt bifall till det af Gotthard-kom-it miteen begärda tillståndet att lägga Gotthard-jernvägen genom kantonens område. 1 Påfvens trupper rymma i massa. Medan hemkomna tyskar, som tjenat i Hans helighets arm, meddelat Kölnische Zeitung, att deras landsmän alldeles upphört att taga värfning under hans fana; skrifves nu från Rom, att de franska ,korsriddarne rymma, närhelst tillfälle dertill yppar sig, och att de häri understödts af en i Rom hitintills befintlig, först nu uppickt komitö, hvars ledamöter efter upptäckten flytt öfver gränsen. Då vicekonungen af Egypten, på väg till Frankrike, den 3 dennes passerade Brässel, der han emottogs med stora högtidligheter, skänkte han med vanlig frikostighet 25,000 francs till stadensj sattige. Till Holland har underrättelse anländt, att två officerare, en underofficer och åtta matroser, tillhöriga holländska krigsskeppet Amstel, blifvit under en promenad på kusten af Guinea anfallna och på rysligaste sätt mördade af infödingarne. I franska lagstiftande församlingens möte den 3 dennes hafva nya valskandaler blifvit blottade. Denna gång gällde det icke mer hr Durands fullmagt, utan sjelfve kammarpresidenten, hr Schneiders, som på grund häraf öfverlemnade ordförandcklubban åt en vice talman. En deputerad af venstern, hr Estancelin, uppträdde nämligen och förklarade, att Schneiders val tillkommit genom embetsmännens påtryckning i förening med löften och mutor. Underprefekten, understödd af valkretsens hela tjenstemannaskara, har, sade Estancelin, gjort valet ensam. På rika skänker till kommunerna, på hotelser och löften af alla slag (Estancelin meddelade flera enskildheter i det hänscendet) hade ej varit någon brist, på samma gång som myndigheterna hade lagt alla möjliga lagliga och olagliga hinder i vägen för oppositionskandidaten. En väldig storm utbrast från högerns bänkar, när Estancelin derefter påstod, att samtliga de officiella kandidaternas val genomdrifvits med liknande medel; mah måste låta regeringen veta, att landet tröttnat vid dessa officiella kandidaturer; en på slikt sätt tillkommen kammare representerar icke landet, utan endast förvaltningen. Högern protesterade mot dessa ord; venstern tillropade talaren bravo. Schneiders fullmagt blef emellertid förklarad giltig. Centern i lagstiftande församlingen var till ett antal af öfver 80 deputerade samlad d. 3 dennes, för att öfverlägga om sin interpellation. Några ville, att man skulle uppställa ett fullständigt progråm öfver landets önskningar och betonade särskildt de officiella kandidaturernas afskaffande, kommunalsjelfständighetens återupprättande o. s. v. Andra ansågo vigtigast att blott betona sjelfva hufvudsaken i ministeransvarighet och kammarens fulla sjelfständighet. Det sednare förslaget förordades af de Talhouöt, Buffet, Sågris, Paulmier, Daru, Lefevre-Pontalis och Ollivier, samt blef mötets veslut. — Hr Du Mirals tilltänkta interpellation, som skulle sslå centern ur brädet, lär ej bli af; den lhar ej vunnit anklang inom kammaren.