Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 juli 1869, sida 2

lika ensam som i det gamla huset på heden. — Jag skall hafva sysselsättning och sällskap och tillfälle att fullkomligt lära mig ett språk. — Och ni måste resa genast. — Jag är lika färdig nu, som jag skulle vara ett par månader härefter, och ju längre jag dröjer, desto obenägnare skall jag blifva att resa. — Dröj då för all del! utropade doktorn ifrigt. — Dröj nu och alltid, Gartha, och gör detta hus till ert hem! Ah! grymma barn, hvad kan jag göra för att öfvertala er? — Skrif till er kusin,, käre vän, sade jag, läggande min hand på hans arm, — och antag denna plats, med alla tillbörliga tacksägelser, för mig. Säg, att jag CM resa härifrån så snart de behaga, och . ... — Och att ni är glad att resa, tillade doktorn förebrående. Sedan gick han tillbaka till sitt rum, skref åter och affärdade ett bref till madame Vaudon, och saken var afgjord. Nästa utländska post medförde till mig en liten artig fransysk biljett från madame Delahaye, innehållande fullständiga föreskrifter rörande min resa, afgångstiderna för ångbåt och jernväg och namnet på ett hotell i Paris, der det var nödvändigt att jag skulle afbryta min resa för att hvila en natt. En kort antydan, att alla resomkostnader skulle bestridas af M. Delahaye, och ett par artiga fraser med tillönskan af lycklig resa, slutade brefvet. (Forts.)