Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 juli 1869, sida 3

. Rättegängsoch Polissaker. (Från Stockholm.) Töå lurade poliskonstaplar. Midsommarafto nen på qvällen hade ett par yngre herrar råka komma i krakel i en kägelbana på norr, hvilken kan göra detsamma. Polis efterskickades, som tog herrarne om hand och förde dem till polisvaktkontoret, för att på öfligt sätt ,skrifvas upp De uppgåfvo visserligen namn, yrke och hemvist, men som den tjenstgörande öfverkonstapeln icke sattc fullt förtroende till deras uppgifter, beordrades två poliskonstaplar att följa de unga herrarne hem, för att öfvertyga sig om uppgifternas riktighet. Under färden öfver Hötorget passerade qvartetten förbi ett mycket förföriskt ställe, en s. k. grop. Den ene at de bevakade fick en ide: han frågade de bevakande, om de icke behagade:gå ner och dricka ett glas, innan man vandrade vidare, ty, tillade han, vägen är lång, och sjelf är jag grufligt törstig. De pligttrogne och artiga konstaplarna svarade, att ehuru äfven de kände sig törstige, kunde de icke, såsom varande stadde i tjenstgöring, begifva sig ned i gropen, men detta hindrade ju icke att herrarae kunde gå ned och taga sig ett glas; konstaplarne skulle nog vänta utanför. Nedkomna i gropen, träffede herrarne några bekanta, för hvilka de berättade sitt äfventyr. Man skrattade och skämtade om saken, men uppgjorde på samma gång en plan till räddning, som raskt sattes i verket: en omklälnad börjades; den ene fick låna en rock och en mössa, den andre en blå blus och en gammal halmhatt. Vidare köptes för 5 rdr en buteljkorg med 12 tomma halfbuteljer samt en tom 2nkare. Sålunda utrustade och försedda, tog den ene but sjkorgen på hufvudet, den andre ankaren under armån, hvarefter båda lugnt begåfvo sig uppför tiappan och tvärs öfver torget. Då väntan emellertid började bli våra konstaplar för lång, begaf den ene sig ner i Jropen för att skynda på herrarne, men — buren var tom och foglarne utflugna midt för sina växares näsor, hvilka, det må man ej undra på, olefvo betydligt förlängda vid denna öfverraskande underrättelse. Historien förmäler, att spaningar pågå, för att få reda på de listiga rymmarne, vilka väl måtte ha lemnat oriktiga uppgifter om sina värda personer.