Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 juli 1869, sida 3

och en fabrikör J. A. Pettersson sekrete Folkmöten. Vid Hallsberg hölls den 29 Juni et folkmöte, vid hvilket hemmansegaren A Gustaf Larsson i Samsala var ordförand rare, Vi meddela efter ,. Nerikes Alleh. derom följande; Diskussionen angående första frågan eller: ,,Hvac har svenska folket att göra, för att dess å folk I mötena uttalade vilja må uppfyllas och ej stannI blott vid fromma önskningar? öppnades af fabri kör Pettersson, hyilken uttalade den äsigten, at folkmöten ej tjena till någonting förr, än folkel väljer passande personer till sina representantei vid riksdagen, hvilka för riksdagen framlägga wötenas beslut. Kapt. Grill, hvilken härefter uppträdde, yttrade att han ansåg folkmöten vara af största vigt samt de framlagda frågorna så svårlösta och vigtiga, att många riksdagar skulle beböfva nedlägga alla sina krafter på deras utredande; att han föröfrigt instämde i hr Petterssons tal i allt, utom hvad denne yttrade angående det omedelbara valsättet, hvilket han ej gillade. Ordföranden talade härefter om folkets stora behof af att blifva mera upplyst och bildadt, än som nu är händelsen, för att, som han uttryckte sig, , kunna rätt bedöma sin ställning. Johan Jansson i Fellesta ansåg folkmötenas beslut samt petitioners insändande till K. M:t vara ,,en ropandes röst i öknen, så länge folket ej ålade sina representanter att framlägga mötenas beslut för riksdagarne; hvarjemte han ansåg en riksdagsmans arbete vara mera inbringande än månget annat. Sedan en och annan talare ytterligare uppträdt samt yttrat ungefär samma åsigter som de föregående, kom mötet till den åsigten, att folket måtte bibringas en hägre grad af bildning; att skickliga och passande riksdagsmän skulle väljas och ett omedelbart valsätt införas. . Frågan om elementarläroverken och folkskolorna motsvara det med dem afsedda ändamålet besvarades med, att, mötet ansåg elementarläroverken motsvara sitt ändamål, men folkskolan ej; att prestens ordförandeskap i folkskolorna borde upphöra, jämt att religionsundervisningen ej skiljes från skolan. Ä Uti den 5:te frågan; ,IHvad mötet tänker pm den slutna voteringen i riksdagens kamrar? fingo samtlige närvarande riksdagsmän tillfälle att yttra sig, samt ansågo votering med slutna sedlar lämpligast, mötet var dock af annan tanke och önskade öppna sedlar. : x Beträffande 6:te frågan: ,,Om mötet ansåg det af sednaste riksdag antagna förslag till disenterlag vara fullt betryggande för religionsfriheten, och om den vore öfverensstämmande med regeringsformens 16 S, tycktes meningarne vara betydligt delade. Slutligen blefvo de flesta ense om, att frågan för närvarande borde besvaras med ja. Sjunde frågan: , Anses pensioner af statsmedel böra uidelag till afskedade tjenstemän, hvilka under gin tjenstetid innehaft lin af 2,900 rdr och derutöfver? blef med ,nej besvarad, sedan summan blifvit nedsatt till 2,000 rdr. Den 8:de frågan: ,,Om öfningsmöten med armeen köra hållas hvarje år eller om hvartannat år tkunde vara nog, och i följd dera! anslaget till armåens vapenöfningar horde nedsättas till hälften? ansåg mötet sig, på uppmaning af Uhr, böra lemna obesvarad, men uttryckte den önskan, att en allmän folkbeväpning måtte komma till stånd, samt att skarpskytteväsendet måtte vinna framång. Hen e:de frågan: ,, Anses grundskatterna, rotering, tionde oe skjutsskyldigheten, böra skiljas från jordbruket? llet efter ett längre och tröttande diskuterande med ,,ja besvarad. De 10:de och 11:te frågorna af följande lydelse: ,Bör civilstaten inskränkas i mån af folkets tillgångar? ,,Anses den nu gällande expeditionstaxan vara med billighet och rättvisa öfverensstämmande blefvo 1 tysthet förbizängna Ett nytt möte kommer Tramdeles att hållas.