Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 juli 1869, sida 2

råder 1 Skuggan. — gn-r: —— Göteborg den 5 Juli. Det nya postfördraget mellan de nordiska rikena. I Aftonbladet af den 1 Juli läses: Från och med gårdagen trädde i gällande kraft de mellan de nordiska rikena nyss afslutna postfördrag, genom hvilka öppnas en ny era för Sverges korrespondens med de andra skandinaviska länderna, i det att hädanefter ingen skillnad göres derpå om ett bref afgår till närmast belägna inrikes ort eller till den mest aflägsna i något af grannrikena, t. ex. till nordkusten af Jylland eller till Hammersjest. De tre rikena betraktas i afseende å postförsändelser från och till Sverge helt och hållet såsom ett land, d. v. s. för ett enkelt bref betalas 12 öre, alldeles såsom för inrikes bref. Detsamma gäller för korsbandsförsändelser, för afsändning af rekommenderade bref, postanvisningar och postförskott. Afgifterna äro i alla dessa ssall desamma för försändelser till hvilken som helst plats i Norge och Danmark, som de, hvilka äro gällande inrikes orter emellan. Det enda undantag från bestämmelserna för inrikes brefvexlingen, som eger rum med hänsyn till postförbindelsen med Norge och Danmark, är, att till dessa båda riken äfven få afsändas ofrankerade bref, hvilket ännu icke hos oss är medgifvet inom landet. Ett ofrankeradt bref löses emellertid med dubbel portosats, eller här i Sverge med något mer, eller 25 öre för enkelt bref. I det mellan Norge och Danmark afslutna postfördrag är bestämdt ett porto af 8 skilling för enkelt bref, från och till hvilken som helst ort inom de resp. rikena. För korsbandsförsändningar är deremot portot emellan Norge och Danmark detsamma som mellan Sverge å ena samt Norge eller Danmark å andra sidan, eller 3 skilling 6 öre. Genom dessa postfördrag är, såsom man finner, ett icke ovigtigt steg taget på den praktiska skandinavismens väg, och man har all anledning att hålla vederbörande regeringar äfvensom de män, hvilka fört underhandlingarne i ämnet, räkning för det man här icke stannat vid några halfmesyrer, utan tagit steget fullt ut. Å svensk sida hafva, såsom man torde erinra sig, underhandlingarne varit förda af generalpostdirektören Wilhelm Roos. Bränvinstillverkningen i riket för 1868. Utur den i detta ämne i Posttid:n meddelade officiella berättelse återgifva vi följande data: Antal brännerier, som varit i gång, har under våren utgjort 216 och under hösten 444. Bränneriernas verkliga antal under året har utgjort 458. Motsvarande antal utgjorde: År 1861 . 590. 1865. so vv 564. 1866. vv vv 555. 1867. sov ov sov 459, IiS6S 458 Isäraf sanns i Göteborgs och Bohuslän det minsta antalet (jemte Kopparbergs och Norrbottens), nemligen ett enda. Tillverkningens belopp har utgjort: År 1868. 10,183,527 k:r 1867. . vo. . 19,215,784 1866. os 15,438,647 — 1865. . . 16.768.250 1864. . . . . 14,999,060 1863. . . . . 16,215,003 1862. . so. . 14,376,299 1861. 14,007,107 arande alltså under det sista året betydigt lägre än under något af de föregående åren. tASSASikernas belopp har ut3 jort: ör daren ... 1,915,536 hösten. .. 5,218,529 7,134,065. ti Bränvinstillverkning af lafvar . 7,888. S:a 7, IIrJS3. ta Samma afgifts belopp utgjorde: af