Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juli 1869, sida 2

Article Image
gar. Beust förklarar deuti, att den belgiska patriotismen — efter hans förmer — gjort: sig allt för mycken oro öfver . k rikes afsigter, och tillstyrker på det högsta eftergifvenhet från Belgiens sida. På slutet beter det i noten: Under alla omständigheter skall Belgien genom en hållning, som sårar Frankrikes känslor, utsätta sig för de betänkligaste följder. Att den belgiska regeringen i helt och hållet delar den österrikiske rikskanslerns åsigter, framgår af berättelserna från Paris om de sednaste mötenas i kommissionen resultatlöshet. ENGLAND. Regeringen har mer än en gång gjort obehagliga erfarenheter med anledning af den måla da alltför stora mildhet, som visats de häktade senierna, och det vill synas, som hade regeringen tagit lärdom deraf. Åtminstone yttrade inrikesministern temligen tydligt i underbuset, då för kort tid sedan der kommo på tal de feniska fester, som firats för den bekante borgmästaren i Cork, att regeringen framdeles icke skulle blifva så gifmild som bittills med nådebevisningar mot fenier. I Irland gjorde dessa antydningar ond blod, och man tager nu der sin tillflykt till det gamla medlet: att utöfva en pression genom stora folkmöten. Förra Söndagen användes i Cork, Limerick, Ennis, Mullingar, Drogheda och andca irländska städer till sådane demonstrationer, som afsågo att befrämja frigifvandet at de ännu i fångenskap varande fenierna. De derjemte fattade besluten uttalade ett ringaktande af de åtgärder, genom hvilka parlamentet vill återupprätta den moraliska rätten i Irland; de ansågo feniernas frigifvande för ett mera nödvändigt steg till försoning, än upphäfvandet af den irländska statskyrkan och förbättrandet af agrarförhållandena. I Cork hörde man vid det da mötet på nytt hotande ord mot reg ringen för den händelse, att den icke ville gifva efter för dessa fordringar. En medkm af reformligan i London meddelade, att äfven det engelska folket fordrade de politiska fångarnes frigifvande. ITALIEN. I Florens säljer man nu på gatorna det vigtigaste af de aktstycken, som blifvit funna i Lobbias hemlighetsfulla paket, nemligen ett bref från deputeradeu Brenna till hans svåger, 1. d. kaptenen Fambri, likaledes venetiansk deputerad. Det heter i detta bref, som blifvit säldt i flera tusen exemplar, bland annat: Herr Balduino, som ledt operationerna i tobaksfrågan, har åtagit sig att göra den andra inbetalningen för oss. Låtom oss nu blott tillse, att vi profitera något på denna sakk. Vidare talas om, att Balduino endast tager låg ränta. Men, under det bretset sålunda tydligt nog förråder önskan om att förtjena penningar, bevisar det alldeles iutet om någon mutning, så att åklagarne o yelaktiet ha gått alltför förhastadt till v Uluru bretvet kommit i deras ego, är mu icke til fullo upplyst. Fam bri förklarar, det hans sekreterare nyligen stulit en del bret från honom, hraribland äfven det nu omförmäldta. RYSSLAND. Biskopen af Kielce, Meyerczak, har blifvit förd till Perm. Äfven honom träftade denna iott, emedan han icke ville una det i Petersburg tillsatta katholska kollegiet som en myndighet öfver sig. Den t. f. biskopen i Warschan, Zvolenski, var nära deran att dela sina kollegers öde; , man vet icke — heter det i en korrespondens — genom hvilka medel den kloke prelaten bragt det derhän, att han blott fick anvisning att lemna sin plats och begifva sig till utlandet. Neyerezak och Zwolenski voro, likasom deras nyligen aflidne kollega Lubienski, för icke längesedan regeringens förtroendemän. ö AMERIKA. j Enligt telegram från Newyork af den 27 Juni bar det lyckats en tribytarechet, öfverste Ryar, att komma undan till Cuba med 800 man. Den provisoriska regeringen på ön lärer hafva sändt en deputation till Wasbington för att underhandla med Förenta Staternas utrikesminister. Det tillägges emellertid, att den spanske ambassadören derstädes hotat med att begära sina pass, så framt den nordamerikanska regeringen iulät sig i förhandlingar med dessa deputerade. Kabinettet i Wasbington har säudt en specialageut till Cuba för att taga noggrann kännedom om förhållandena på ön. Norge. Värsillfisket i Norge. Det samlade utbytet ai senaste vårsillfisket i Norge anslås i officiela rapporter till 6S9,000 t:r, hvaraf c:a 480,000 t:r torde komma att i

3 juli 1869, sida 2

Thumbnail