Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 juni 1869, sida 3

Litteratur. Bibelsk Real-Ordbog af C. A. Uolmhoc, professor. Med henved 300 i texten intrykte Trsesnit, samt et Kart over Jerusalem og Omegn. Christiania. P. T. Mallings Forlagsboghandel. 1868. Afsigten med detta arbete är att bidraga till en riktig uppfattning af många skildringar och antydningar i den heliga Skrift genom upplysningar rörande det judiska folket, dess seder, husliga lif, sociala förhållanden, gudstjenst, boningar, husgeråd, redskap och vapen, äfvensom meddelanden om sjelfva det land det bebodde, dess berg och dalar, floder och insjöar, städer och andra märkliga orter, dess djur och vexter ete. Det är oss ett nöje att erkänna det förf. löst sin uppgift på ett synnerligen tillfredsställande:sätt. De källor, som begagnats, äro goda, framställningssättet är enkelt, klart och flärdfritt, och träsnitten äro synnerligen vackra. Fullt tilltörlitliga kunna dock ej de af dessa, som afse att återgifva konstsörsmålen, anses, alldenstund de äro lånade från Palestinas grannländer, och vi endast kunna sluta till, att de liknade mer eller mindre dem, som användes af judarna, men ej bestämma, huru pass stor denna likhet var. Äfven synes det, som om förf. utvecklat en viss lyx vidinförandet af detta slags illustrationer i sin bok. Så förekomma t. ex. under ordet .Lamper icke mindre än sex särskilta romerska och grekiska lampformer. Icke kunna dessa vara af någon betydelse för berättelsen om de tio jungfrurna eller för de ställen i det gamla Testamentet, der detta eller dylika ord förekomma. Hvad som deremot i illustrationsväg verkligen saknas är en karta öfver Palestina. Förgäfves ursäktar förf. detta i företalet dermed att priset på boken skulle blifvit för högt, att sådana kartor redan förefinnas etc. Mot sjelfva utförandet kunna flera anmärkningar göras för vårdslöshet, förbiseende af vetenskapens redan vunna resultater o. s. v. Så förlägges ett Ajalon till ,Libanons stam i stället för till Sebulons. Utom detta Ajalon nämnes endast en annan stad med detta namn, neml. den i flera afseenden märkliga, som låg i Dans stam. Härmed sammanslås då ett tredje Ajalon, som, enligt nyare forskningar, låg i Benjamins stam öster om Bethel, i närheten af Geba och Rama. Slå vi uti detta reallexikon upp ordet Babel eller Babylon, få vi läsa en lång och ganska förtjenstfull artikel om det historiska Babylon, Bels tempel derstädes 0. 8. v., men der förekommer icke ett enda ord om det Babel och Babelstorn, som omtalas i elfte kapitlet af Genesis. Denna underlåtenhet är svår att försvara, ty huru ifrågavarande Babel och Babelstorn än uppfattas och förklaras, qvarstå de dock alltid såsom bibliska realia och hade så som sådana icke bort sakna plats i detta arbete. I fråga om läget af Ophir (hvarifrån Salomos fartyg hämtade, guld, silfver, etc.), tyckes förf. bestämma sig för indien. Derutinnan anse vi honom ha rätt, men vi tro, att han vid anförandet af skälen för detta antagande förbigått det vigtigaste och intressantaste. Det har nemligen visat sig, att de hebreiska benämningarna på flera af de ifrågavarande handelsartiklarna icke äro inhemska, utan lånade från sanskrit. Att författaren lemnat detta bevis ur sigte, förefaller oss desto underligare, som han med synnerlig kärlek och ifver omfattat den jemförande språkforskningen. Uti en längre artikel under rubriken: , Tidens Inddeling läses bland annat följande: ,,Dögnet eller den borgerlige Dag regnede Hebreerne, ligesom flere andre