Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juni 1869, sida 3

bekant i sin stadsdel såsom en fredlig natur, men ganska stark på florett och med en handlofve at jern. Han är icke mindre skicklig i att betjena sig af eldvapen, och man berättar om honom saker vittnande om en utomordentlig skicklighet i denna väg. Dessutom har han en kallblodighet. som gör hans stötar säkra. Emellertid upptog en hr Carlos de Mayer, f. d. officer i kejsar Maximilians arm, den utkastade handsken, och det blef öfverenskommet att de begge duellanterne skulle slåss på pistoler och att de från 25 fots afstånd kunde avancera emot hvarandra och skjuta efter godtycke. Duellen egde också rum. Sedan ett af vittnena utropat: ,Ären I färdiga, eld! avancerade Mayer ett steg framåt, och Pepe Llulla sköt törst. Omedelbart hejdade sig Mayer, görande en fåfäng ansträngning att höja sitt vapen och sigta. Ilan nedföll derpå framstupa, ty Pepe Llullas kula hade genomborrar hans bröst och gått ut genom ryggen. Denna blessyr, ehuru allvarlig, har ej förklarats lifsfarlig af läkarne. Dagen derpå uppkallades Llulla till en poliskommissarie, som aftvang honom löftet att ej mera slåss på statens område; men ban förklarade sig färdig att gifva andra, som önskade det, upprättelse på en annan stats område, ti äggande att han är född spanior och kände sig förpligtad att begära en förklaring på hvarje skymf emot hans nation. En andra utmaning har derpå tillsändts honom, som han antagit. Sålunda skall otvifvelaktigt en ny duell ega rum om några dagar. Kryolit-industri. För ett par tiotal af år sedan betraktades kryoliten som ett sällsynt mineral. I våra dagar utgör den en vigtig artikel för både handeln och industrien. Om man ville öfversätta kryolit på ett vulgärt språk, så skulle man kalla den aluminiam-malm. Det är nemligen allmänt bekant, att fransmannen Sainte-Claire Deville var den förste, som ur kryolit i någon större skala frambragte metallen aluminium. imellertid betjenade han sig härtill af en metod, som förut var uppfunnen af kemisten Wöhler. Men utom till aluminium användes kryolit i stor skala vid kemiska 1 briker såsom råämne sör tillverkning af sodaoch lexiordssalter. Dansken J. Thomsen gör ausSPråk på uppfinningen af kryolitens sönderdelning med kalk och kalksalter. Efter att hafva fullkom nat sin process, lät han år 1857 uppföra en sodafabrik i närheten af Köpenhamn. Vid denna förbrukas nu omkring 10,000 centner kryolit årligen. Afven i Ilarburg, Prag och Mannheim finnas stora kemiska fabriker grundade på kryolit från Grönland. Det är beräknadt, att dessa förbruka från 120,000. till 150,000 centner kryolit årligen. Processen är i korthet följande: Kryoliten males och blandas med kalk i förhållande af 100 till 127. Blandningen upphettas i flammugn, löses i vatten och sönderdelas derefter just med den kolsyra, som kryoliten sjelf afgifver. I Natrona, Pennsylvanien, finnes äfven en stor fabrik, anlagd på kryolit såsom råämne. Vid denna bar nyligen börjat tillverkas porslinlikt glas genom att smälta tilisammans sand och kryolit. Denna nya produkt skali utgöra en vacker imitation af fint porslin. Kryolitnederlagen i Iviktout På Grönland egas af Greenland Cryolite Mining Company. Nära 20,000 tons af detta mineral utskeppades år 1866.