Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juni 1869, sida 3

Mystisk tilldragelse i ett grafkor. I ett ret till Dagbladet från Petersburg berättas fölande: 7 1 härvarande svenska kyrka tilldrog sig för kort tid sedan en sällsam händelse. En finsk sjöofficer A—n hade blifvit enkling. Som hans hustru dog mycket hastigt och hennes kropp under tre dygns förlopp efter dödsfallet icke undergick någon förvandling, så hade han grundade anledningar att tro, det hon endast var skendöd. 1 denna förmodan låter han bära henne till svenska kyrkans grafkor. Ljus anskaffas och placeras, ett på hvardera sidan af kistan, för att hålla likrummet upplyst under natten. Men icke nog härmed, han leger äfven två af kyrkobetjeningen, för att mot betalning hålla vakt invid den döda, i händelse att hon skulle vakna upp. Nåväl, två nätter förflyta på detta sätt. Liket ligger lika stilla som förut, utan att i yttre måtto vilja undergå någon förvandling. Men tredje natten, klockan 2 vid pass, får betjeningen i det midtför kyrkan liggande hofstallet se ett starkt flammande sken inuti kyrkan. Ropen: ,poschar å tserkvi (elden är lös i kyrkan) väcka i bast upp innevånarne i de nästgränsande husen samt sätta skaror af folk i rörelse. Alla skynda till, alla vilja se och erfara huru elden kunnat komma lös i ett tempel, der faran för någonting dylikt allra minst borde kunna komma i fråga. Man bultar på kyrkportarne, man skriker och ropar, troende att någon at de två kyrktjenarne skulle komma och öppna. Men allting är tyst. Endast det flammande skenet synes vara i tilltagande. Omsider, då man lyckats få tjenarne vakna och inkommer i kyrkan, står kistan med liket uti i ljusan låga. Att släcka elden var ett ögonblicks verk, så att någon fara för densammas vidare spridning kom här alldeles icke i fråga. Men huru eller på hvad sätt det fattat eld i likkistan, detta är och förblir en hemlighet.