Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 juni 1869, sida 2

lertid långt mera riktad mot ryska rege ringen än emot den namngitne motstån. daren. I 10 kapitel kritiseras alla der ryska regeringens åtgärder på det mes hänsynslösa sätt, i det hvarje af dem skil. dras som ,ett attentat mot den ensamt berättigade, heliga tyska nationaliteten eller — hvad som i germanistens ögon är detsamma — ,mot kulturens blomma den högre menskligheten. Ryska regeringen har besvarat professorns utmaning med att ögonblickligen afskeda honon från sitt embete. I den tyska pressen har naturligtvis detta framkallat mycke larm. Schirren höjes till skyarne som er oförliknelig hjelte, den der . Vågat säga ull sanning åt ryska regeringenåd. I er anmälan om hans bok i ,,Augsb. allgem Zeitung heter det: , Schirrens skritt äl en moralisk bjeltebragå, en stor handling i frihetens och Tysklands namn. Det år en kejserlig rysk professor vid universiteet i Dorpat, som med den frie tyske mannens hela vigt och värdighet träder upp emot den herrskande racen, en race, som drömmer om ett verldsrike och ämnar uppsluka den lilla tyska () provinsen i en handvändning. Det är icke den panslavistiske barbaren Juri Samarin, som är värd ett sådant verk; det är skrifvet, emedan han representerar 50 millioner barbarer, och det är riktadt emot den ryska regeringens oaflåtliga anfall mot dessa tyska provinser. Hvem som betviflat, hvad Tyskland eger i sina bröder på andra sidan gränsen, och hvilket ädelt tyskt blod, som rinner i deras ådror, han kan öfvertyga sig derom genom Schirrens skrift. Och så visst som den råa massan aldrig segrat öfver anden, lika säkert är, att den tyska kulturen i Östersjöprovinserna skall veta afvärja den herrskande racens försätliga attentat. Det låter något — eller hur? Man kan icke undra på, att den ryska pressen ej håller sig likgiltig gentemot sådana — och mångfaldiga dylika — hotelser och anfall. I en korrespondens från S:t Petersburg af den 13 dennes till , Kölnische leitung skildras de ryska tidningarnes sinnelag mot Tyskland sålunda: ,,Om Preussen talas på det allrafiendtligaste sätt, och jag kunde anföra en mängd artiklar, i hvilka tanken på preussisk-rysk allians i de skarpaste uttryck tillbakavisas och rentaf betecknas som ett förräderi mot den ryska nationaliteten. En i Moskwa utkommande tidning inbjuder t. o. m. Frankrike att tillsammans med Ryssland hålla dom öfver den nya tyska stat, hvars storhet endast kunnat vinnas till följe af grannstaternas falska och oklara politik, och som åter bör nedtiyckas till det ,geografiska begrepp, som den hade tills år 1566. Om den preussiska regeringens tidningar talas aldrig annorlunda än med den djupaste ringaktningsMEXIKO. Den 30 sistl. April anlände till hufvudstaden Mexiko nordtyska förbundets sändebud hr Schlözer och är således Nordtyska förbundet den första europeiska stat, som åter öppnat den diplomatiska förbindelsen med Mexikanska regeringen. Mexiko vägrade i början att anknyta denna förbindelse, emedan man fruktade för att äldre traktater existerade mellan Preussen och Maximilian, men Bismarck fäste uppmärksamheten på att nordtyska förbundet var en nyskapad stat, som följaktligen icke kunde hafva stått i förbindelse med någon föregående regering. Derpå blef saken ordnad. Det nya sändebudet har mottagits på ett högst förekommande sätt. Den 7 Maj hade hr Schlözer audiens hos presidenten Juarez. i