Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 juni 1869, sida 2

VVD oo vev RbHalllutv I10OT UCL ULmarktå Sått, hvarpå han ledt förhandlingarna, hvarefter mötet upplöstes. UTRIHES. FRANKRIKE. Oppositionen har beslutat att genast efter öppnandet at lagstiftande församlingens ö extraordinarie session framställa interpellaö tioner öfver oroligheterna i Paris och Lyon. Den officiella tidningens berättelse öfver valoroligheterna i provinserna har gifvit anledning till mångfaldiga reklamationer och protester. Den vigtigaste är likväl den, som kommunalrådet i Besangon afgifvit mot uppgilterna i ,,Journal ossiciel. Detta kommunalråd fattade följande beslut: ,Valagitationen var utan tvifvel åtföljd af några stormiga demonstrationer, såsom alltid vid dylika tillfällen; men dessa demonstrationer hade ingalunda någon sådan karakter, att de bordt ingifva förskräckelse. Styrelsen har måhända öfverdrifvit dem med anledning af de åtgärder, som den ansett sig böra taga i och för den allmänna ordningens upprätthållande. Vår arbetsamma, intelligenta och fredliga befolkning har alltid bevisat sin kärlek för ordning och sin aktning för lagen. Det är en förolämpning att vilja tillvita denna befolkning tankar på plundring och lugnets störande. Kommunalrådet anser sig derföre böra protestera mot en sådan beskyllning och beklagar, att tidningarne så lättsinnigt mottaga korrespondenser, hvilka synas ledda af dåliga bevekelsegrunder. Den 20 dennes skulle i den belgiskfranska konferensen pröfvas de af den belgiska regeringen framställda ,kontrapropositionerna. Gaulois meddelar, att lagen för ofsicerares pensionering skall förändras derhän, att officerare t. o. m. kaptens rang skola efter 25 års, bataljonschefer efter 30 års och öfverstar efter 35 års tjenstetid vara! skyldiga att gå ur aktiv tjenst. På detta sätt hoppas man, t. o. m. under fredstider, att kunna befrämja de yngre ofticerarnes avancement. ITALIEN. Från Rom skrifves: Nedstämningen ! inom den neapolitanska emigrationen gifver sig allt mera tydligt tillkänna. Några! kunna icke förlåta exkonungen, att han! lemnat Rom; drottningen har nemligen ; ofta utan hans sällskap rest till Bayern, och så kunde nu äfven hafva skett, då ett afgörande ögonblick är nära. Andra ursäkta honom, sägande, det han gjort hrad hvarje ,riddersman skulle göra, sedan kardinal Antonelli uppmanat honom vatt tör framtiden så ställa det med sina i Neapel fortfarande underhållna förbindelser, att påfven icke vidare deraf måtte hafva några olägenheter. Med anledning deraf, att banditchefen Domenieo Fuoco i hemlighet fått tillträde till och blifvit gästfritt mottagen i palatset Farnese, hade nemligen franske ambassadören hos kardinal Äntonelli beklagat sig deröfver och påstått detta hafva varit ,en farlig godtycklighet, som illa anstod en åt utländsk gästvänlighet anvisad konung. Frans II hade före sin afresa hos påfven beklagat sig öfver statssekreterarens tillrättavisninsar, men Pius IX hade naturligtvis nog takt att öfverflytta samtalet till annat omåde. SPANIEN. Det af republikanerna inlemnade förslaset, att cortes skulle uttrycka sitt missnöje öfver hertigens af Montpensier antomst till Jandet, har nu fullständigt sal-ut it; ty sedan den af unionisten Alarcon m öreslagna motförklaringen — att ingen si mledning fanns att taga detta förslag un-fg ler öfvervägande — med 84 röster mot 7 blifvit förkastad, blef det förstnämnda slaget dagen derefter törkastadt med 13 röster mot 67. t Bönderna i en by nära Alicante ha tydt oroklamationen om undervisningsfriheten ålunda, att de upplöst sina skolor och uskedat lärarne. I den andalusiska stalen Lebrija ha innevänarne — med anedning af den dem genom den nya förattningen tilllörsäkrade religionsfriheten — anhållit att få afsätta sitt — skyddsselgon S:t Benedictus. RYSSLAND. I Juli 1866, kort efter slaget vid Salowa, höll kejsar Alexander II ett ryskt al på slottet i Riga, i hvilket han framöll nödvändigheten af ett närmande emel-ö an institutionerna i Östersjöländerna och nonarkiens öfriga provinser, hvilka allas orde betrakta sig som medlemmar af den tora ryska familjen. Trån denna tid daera sig å ena sidan en mängd adminitrativa åtgärder för landets russifikation, amt å andra sidan en sig ständigt ökande gitation bland tyskarne i och utanför stersjöprovinserna. Vi förbigå här den ba oll, som ridderskapet i Kurland, Estland på ch Lifland spelat i denna strid, och de Sjö äfvanden, som tyskarne i städerna gjort ka r att eludera regeringens assigter. ålye-att et härvidlag har starkt syskontycke med ssla en agitation, som under en lång följd afsfföl förefsanns i Slesvig och Holstein. IHvad var m för närvarande i hög grad vändt upp-för ärksamheten på Östersjöprovinserna, är vär en krigsförklaring, som en tysk pro-sdel ssor vid universitetet i Dorpat, Schirren, ste färdat mot ryska regeringen. IIans son ft: ,,Livländische Antvort an HerrnM wi Samarin är egentligen en ströskrift såg ot den ryske publicisten Samarin, som ett der förlidet år i Prag utgaf en rysk. son ochyr under titeln: ,,De ryska gräns-lan ovinserna, hvaruti han uppmanade be-sad kningen i Östersjöprovinserna att ovil-ska ligt ansluta sig till den ryska nationarätt DS NM kH AR AR Se Us mr nr IN AATU — Vv St m ke v. St