Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 juni 1869, sida 3

Article Image
tillökning till det ister, som användes till eller håroljor. de kemiska fabrikerna. i gödselhögarne e ENN (Se Hand. och Ind-Tid:n) Handelskammaren i Reims, framgå följande uppgifter öfver Champagne-produktionen i Frankrike: Den 1 Januari 1845 befunnos på lager i Frankrike 23,285,818 flaskor, och under samma år utfördes 4,380,214 flaskor. År 1866 befunnos på lager 37,608,700 flaskor, alltså 14 millioner flaskor mer och utfördes 10. 283, 866 flaskor, alltså 6 millioner mer. Den ökade konsumtionen i utlandet skedde genom en temligen regelmessig stegring, med undantag dock af år 1862, då konsumtionen plötsligen minskades med nära 2 millioner flaskor. Kapplöpningen i Paris. I ett bref från Paris, dat. den 10 Juni och infördt i Dag. N:r, berättas bland annat: ,I Söndags hade parisarne alldeles förgätit politiken, ja, de öfvergäfvo helt och hållet valurnan för att endast tänka på le sport. Man skulle då täfla om staden Paris stora kapplöpningspris — 100, 000 francs. Vanligen lockar denna täflan till Paris 5 å 6,000 engelsmän, förutom 25,000 resande från provinserna. Tre gånsger har detta pris efter sin stiftelse vunnits af engelska hästar, tre gånger af franska; hela Paris var på benen för att se hvem som denna gång skulle bli den lycklige. Det var också den första verkliga sommardag vi haft; solen var brännande. På den kejserliga läktaren sågos kejsarinnan, kejserlige prinsen, drottningen af Holland, vicekonunens af Egypten son m. fl. Engelsmännen trodde ullt och fast att Drummer, en af deras yppersta race-hästar, skulle vinna, men i denna sin väntan blefvo de bedragne, ty priset togs af Glaneur, som för den seger han vunnit åt Frankrike helsades af hundra tusen åskådares hurrarop. I två timmar varade defiladen af vagnar; Boulogne-skogen och Champs-elystes företedde det mest storartade skådespel: tre hundra tusen personer rörde sig der, och damerna täflade i skönhet, elegans och X. Egaren till Glaneur, hr Lupin, säges med pris och vad hafva vunnit 600,000 francs, Hr Lupin är en af Jockeyklubbens stiftare; sedan 37 år tillbaka sysselsätter han sig med le sport. Han är ogift och han älskar sina hästar såsom vore de hans barn. Då han är på resa, tillskickas honom hvarje dag en detaljerad rapport öfver hvar och en af hans älsklingars tillstånd. Och skulle den olyckan inträffa, att något af dessa dyrbara djur blir illamående, underrättas han genast pr telegraf derom. Hans livr6, i svart och rödt, ser mycket diaboliskt ut och påminner om Mefistofeles. klubben, gaf hr Lupin häromda, en bagatell af 50 louisdorer. En kung som får höra sanningen. Från Korfu berättas följande historia: För några veckor sedan, då konung Georg af Grekland vistades här, gick han ensam på en promenad utom staden. Sedan han gått ett långt stycke väg, såg han en landtbrukare, som arbetade i sin vingård. Han nalkades bonden och slog sig i samtal med denne, som icke misstänkte hvem han hade framför sig, endast på målföret anande en utlänning. På konungens fråga huru affärerna gå i Grekland, svarade bonden att föreningen af Joniska öarne visserligen var bra i och för sig, men att man hade väntat sig något mycket bättre deraf i alla fall. Våra embetsmän äro rena banditer, tillade han, och så uppdrog han en skildring öfver såväl de lokala, som högsta embetsmännen kring konungens person. -Men hvad gör då konungen? frågade Georg. — ,,Konungen är en pojke, som icke känner oss och som tror på hvem som helst. Om han ville köra bort hela packet kring sig, så kunde det blifva godt af. — Efter åhörandet af dessa bittra sanningar gaf konungen bonden en guine och aflägsnade sig. Gambetta som pojke. Innevånarne i Cahors söka med följande berättelse förklara, hvarföre Gambetta, deputerad för första valkretsen i Seinedepartementet, är enögd. Som gosse hölls Gambetta af sin fader uti seminariet i Montauban nära Cahors. Liksom alla pensionärer och fångar fann han sig på längden icke väl. En dag erhöll hans ar från honom följande bref: ,,Om du ej snart ager mig härifrån, utsticker jag ett öga på mig.: Ivilken galenskap! — tänkte pappa Gambetta och emnade brefvet obesvaradt. Tvenne dagar derefter rhöll sadren en skrifvelse från seminariets företåndare, hvari han underrättades, att hans son, f det skäl att han ej erhällit något svar från remmet, utstuckit sitt enatöga med en pennknif. adren begaf sig oförtöfvadt till seminariet, talade eson med sonen och sökte få honom att finna sig vistelsen vid läroanstalten och reste, öfvertygad m att hafva lugnat honom, derifrån. Dagen derpå erhöll han ett nytt bref af detta nnehäll: ,,)Om du ej tager mig härifrån, utsticker ag äfven mitt andra ögat. Denna gång gaf faren efter. Leon Gambetta var redan då, som nan af förestående kan se, ,,en oförsonlig.En friareannons stod nyligen i, Norrlandsosten från Gefle och var undertecknad af en err Munter. Bland de y,reflekterande befinner ig en dam, som i tidningens sednaste nummer varat på följande raska sätt: Till herr Munter! Ni önskar er en ledsagarinna genom lifvet och ordrar af henne endast att hon har intelligensni vet således hvad det vill säga) och är ,lifvad ör saken. Jag tror mig hafva något af dessa genskaper, men befarar att ni är mera ,,munter n tystläten; vill ni visa mig den artigheten att ppgifva tid och ställe, der jag kan möta eder! Otilia W—gs.te Diamantbröllop firades den 16 dennes i Stege Danmark af gärdsbrukaren Niels Jensen Kantrup och hans hustru, född Holst. Det åldriga aret vigdes samma datum år 1809. Utom en Urik krets af vänner, voro vid den ovanliga högdligheten närvarande 15 af de gamles barnbarn ch 7 barnbarnsbarn. Mannen är 85 och hustrun 6 år gammal. De ha i sitt äktenskap haft 3 gen i drickspengar Till Isabella, blomsterhandlerska i den förnäma! eller söndersplittras för att begagna märgen såsom mado! För öfrigt kokar man äfven lim af benkotorna, hvarefter de försäljas till bensvärtebrännerierna. Hofvarna finna god afsättning vid Blodet afsättes till sockersjuderierna, och inelfvorna och dylikt göra nytta Champagne-protläktionen i Frankrike. Af de officiella statistiska tabeller, som utgifvits af : l 1 I 8 — UIt— — —— MV sn — n. n er. udentmötet — Under st

23 juni 1869, sida 3

Thumbnail