Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 juni 1869, sida 2

———— Landsorten. Upsala. Slajdskolan för flickor i Eds socken i Upland är naturligtvis för flertalet af våra läsare en alldeles obekant anstalt; men så väl för den nytta den redan beredt socknens uppväxande flickor, som äfven för sättet huru den tillkommit och bildats, torde den förtjena ett offentligt omnämnande. För omkring två år sedan förklarade kyrkoherdens i församlingen döttrar sig villiga att tvenne dagar i veckan hemma hos sig kostnadsfritt meddela socknens flickor undervisning i handarbeten och husslöjder. I början var det visserligen ganska få, som intunno sig, men så småningom ökades elevernas antal, så att det nu uppgår till omkring tjugo. Den möda och ihärdighet, som skolans föreständarinnor städse ådagalagt, förtjenar i sanning loford, och har den äfven välvilligt och med intresse omfattats af de flesta församlingsbor. Genom försäljning och bortlottning af de tillverkade arbetena samt genom frivilliga gäfvor hafva materialier anskaffats till fortsatt arbete. För att emellertid söka bilda en grundfond och derigenom kunna utvidga skolans verksamhet, beslöto socknens damer att arrangera en soire, hvaraf hela behållningen oafkortad skulle tillfalla nämnda slöjdskola. I Söndags gafs äfven denna soirö, och var densamma talrikt besökt; till och med familjer från Stockholm saknades icke. Skålar föreslogos för skolans föreståndårinnor, för skolans fortsatta verksamhet och uppmuntran, m. fl., och tillkännagafs att en af socknens possessionater till skolan skänkt en spinnrock, en annan ett lisp. lin etc. Behällningen af den enkla, men glada tillställningen blef omkring hundra riksdaler. Vi afsluta denna lilla uppsats med att ställa till andra kommuner uppmaningen: ,Gån och gören sammaledes! — Ilelsingborg. Demokratiska sällskapet i Skåne afhöll i Söndags det utlysta mötet i Tågarp, bevistadt af öfver 300 personer. Till mötet hade, berättar ,,Öresunds-Posten, riksdagsmännen Ola Jönsson i Kungshult och Jöns Pehrsson blifvit inbjudne, af hvilka den förre infunnit sig. Mötet öppnades af en bland komiterade i trakten, landtbrukaren Nils Hansson i Tullstorp, med en öfversigt af ställningen i landet och det nyliberala partiets syften, hvarefter hr Ola Jönsson presenterades och helsades välkommen. Hr Jönsson besvarade helsningen med en särdeles intressant redogörelse för sin ställning som riksdagsman och med ett kraftigt tillbakavisande af de beskyllningar, som blifvit utkastade mot det nyliberala partiet. Härefter öfvergick man till dagordningen: Fylm frågor voro uppställda till behandling, nemigen: 1) Hvilka principer böra följas vid val till riksdagsmän? 2) Bör nu gällande bestämmelse i trycktrihetsförordningen rörande rättighet att utgifva periodisk skrift (tidning) förändras? 3) Bör en folkhögskola inrättas i LandskronaHelsingborgstrakten? 4) Huru bör sällskapets verksamhet för framtiden lämpligast ordnas? Dessa trågor besvarades sålunda: 1) Till riksdagsmän böra väljas upplysta, karaktersfasta, frisinnade och hushållsaktiga män utan afseende på samhällstånd eller vilkor; valmöten böra, sävidt möjligt är, hållas i de olika valdistrikterna, och kandidater der uppträda; 2) Mötet anser ansvarighetssystemet i tryckfrihetsförordningen som en nödvändighet och att det är i frihetens och folkets intresse; 3) Mötet uttrycker önskligheten af en folkhögskolas inrattande i Landskrona-Helsingborgstrakten, såsom ett säkert medel för upplysningens och folkfrihetens befrämjande; 4) Sällskapet väljer en styrelse af 12 personer, utom sekreterare och kassör, och utser å mötet 6 styrelsemedlemmar med rättighet för desö5r att från olika trakter af provinsen invälja de öfriga 6. — Eskilstuna. Utflyttande. I Thorsdags afgingo från Eskilstuna med ångaren Wikingen till S:t Petersburg sjutton arbetare, af hvilka tretton från faktoriet, för hvilka anställning vid nyanlagda gevärsfabriker i Petersburg uppgafs vara beredd af förut ditresta kamrater, som i den ryska hufvudstaden lära fått fördelaktiga engagementer. Efter hvad det förljudes, ämna flera taga samma väg framdeles, då Wikingen ånyo gör en resa på Ryssland. (E. A.) — Lund. Sällsynt ört. I ,Folkets Tidning läses: Skolläraren S. J. Södervall i Wäsby, en nitisk botanist och som inlagt vackra förtjenster uti undersökning af Kullatraktens vegetation, har nyligen uti bref till d:r Lilja öfversändt en för hr S. obekant växt, funnen i temlig myckenhet, dels blommande och dels fruktsatt, i en nästan otillgänglig däld på Kullaberg mellan Bökebols vång och Kulla, långt från menniskoboning samt åker och äng, allt enligt hr S:s i brefvet meddelade uppgift. Samma växt har befunnits vara Lathyrus sphiericus Retz. och som hittils endast är bekant från sydliga bergstrakter, Pyreneerna, Tyrolen, Medelhafsländerna, Kaukasus, m. tl., utan att finnas hvarken i N. Tyskland, Danmark eller England. Detta fynd har väckt uppseende bland härvaranda botanister och lär det vara fråga om att någon begifver sig till Kullaberg för att närmare undersöka om växten derstädes är inhemsk och rent vild, ett förhållande, som då vore högst märkvärdigt samt ett nära nog enstaka faktum uti den europeiska floran.