Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 juni 1869, sida 2

att riksdagen beslutit anhålla om teatercensurens afskaffande; att åtgärder vidtagits till befrämjande af krigsbildningen i skolorna; att hemställan blifvit gjord om ställande på vakans, i den mån afgång eger rum, af de för sjöförsvaret obehöfliga båtsmansrotar, hvarjemte beslutits att vissa inom Säfvedals härad indelta, till stadsvakt i Göteborg anslagna 44 soldatrotar skola till kronan indragas för att till armns förstärkande användas, dock mot den ersättning till Göteborg, hvartill staden kan vara lagligen berättigad; att riksdagen vidtagit sådan förändring i bankoreglementet, att privatbanksedlar må kunna mottagas vid insättningar i riksbanken och dess lånekontor; att manufakturdiskonten och jernkontorets kreditiv blifvit till beloppen nedsatta; att medel beviljats till tortsättande af nordvestra stambanan samt uppförande af nytt stationshus i Stockholm, hvarjemte ett anslag blifvit stäldt till K. M:ts disposition för undersökning, hvilka enskilda jernvägsanläggningar må anses för utveckling af landets industri mest påkallade under den närmaste tiden af 12 till 15 år samt förtjenta af statsunderstöd; att en million rdr utlofvats åt Oscarshamns— Nässjö-banan, då den blir färdig; att åtskilliga belopp anvisats till väganläggningar och vägiörbättringar äfvensom till fullbordande af Kinda båtled; att riksdagen bifallit K. M:ts förslag om grundräntornas och kronotiondens omsättning i en viss, en gång för alla bestämd, årlig penningeafgift; att skattefrihet blifvit medgifven för hvitbetssockerfabrikation intill den 1 Juli 1873, hvarefter en progressiv beskattning med en femtedel hvart tredje år vidtager; att i bränvinsoch tull-lagstiftningarne endast några oväsendtliga förändringar blifvit vidtagna; att anslaget till rofdjurs dödande blifvit betydligen nedsatt och framställning beslutad om ytterligare inskränkning i tiden för jagt efter elg; att framställningar likaledes blifvit beslutade om nedsättning i fyroch båkafgiften för fartyg gående mellan inrikes orter, om frihet från lotsumgälder för vissa slags fartyg och båtar samt om ett lotsfartygs förläggande under Skagen; att utrikesministerns förslag till kostnadsstat för Sverges representation i utlandet äfvensom justitieministerns till några ändringar i krigshofrättens organisation vunnit riksdagens godkännande; att jernvägstrafikförvaltningens stat blifvit fastställd att gälla endast under år 1870; att dylikt beslut fattats jemväl i afseende på tullverket, hvarvid dock förklarats att tulldistriktscheferna skola indragas; att en ny organisation af skogsväsendet blifvit beslutad och anslag dertill i riksstaten uppfördt; att framställningar blifvit gjorda dels i fråga om kronomagasinsväsendets upphörande, dels om förbättrad organisation af bospitalens förvaltning; samt slutligen att förutom anslag till jernvägsbyggnader samt andra utgifter, som blifvit på riksgäldskontoret anvisade, anslag beviljats till belopp af något utöfver 4412 millioner, hvilka skola betäckas med ordinarie inkomster, till belopp af något mera än 15!; millioner, tullmedel 14 mill., postmedel 214 mill., stämpelpappersoch bränvinsmedel öfver 11 mill. samt statsfyllnadssumma från riksgäldskontoret något mer än 112 mill., och att, då riksgäldskontorets brist vid 1870 års utgång blifvit beräknad till nära 6 millioner, riksdagen till denna brists fyllande dels åtagit sig en bevillning af 2,600,000 rdr, dels uppdragit åt fullmäktige i nämnda kontor att upptaga ett inhemskt fonderadt lån af 4 millioner 1dr. Dagbladet afgifver till sist följande omdöme om riksdagen, hvilket vi återgifva utan anmärkning: Visserligen äro några bland de nu uppräknade besluten icke af någon genomgripande eller särdeles vidtomfattande beskaffenhet, men det finnes bland dem dock tillräckligt mänga, hvilka äro af den stora vigt, att de säkerligen måste glädja dem, som älska se landets representation med kraft och allvar arbeta på landets utveckling i alla riktningar. Dit räkna vi de betydande frågorna om ny dissenteroch ny fattigvårdslagstiftning, om förändrad kommunal-rösträtt i städerna, om grundskatternas förvandling i penningar, om n organisation af skogsväsendet, om beskattning pi honbetssocker-fabrikationen, hvarigenom denna gryende näring blifvit befriad från det ovisshetstillstånd, hvaruti den hittills hållits, och satt i tillfälle att utveckla sig utan att sådant alltför mycket behöfver ske på det allmännas bekostnad, om fortsättning af åtminstone en bland statens