Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 juni 1869, sida 3

Article Image
Blandade ämnen. Uppkomsten af jerngjuterisabrikationen. Man berättar att år 1700 en viss Abraham Dary, innehafvaren af ett messingsgjuteri i Bristol, inställde försök att genom gjutning gifva jernet j n efter önskan lämpad form, men utan att lyccas förr än nedanstående händelse inträffade. En herde från Wales vid namn John Thomas -äddade en hjord får ur ett yrräder, och längre ram, under den derpå följande våren, simmade han med lifsfara öfver en Sppsväll flod för att Irifva hem sin hjord, som höll på att komma på rillospår. Af tacksamhet och såsom ett erkännande af hans mod och uppoffring. skänkte hans herre honom fyra tår af den först räddade hjorden. Herdegossen sålde först ullen för att få medel att kläda sig bättre, och sedan sålde han sären och for med sitt lilla kapital till Liverpool för att göra lycka. För att emellertid undgå att blifra pressad till soldat, bad han sin herre om rekommendation till någon af dennes vänner eller slägtingar för erhållande af något litet arbete i början. Detta erhöll han, och den person, till hvilken han blef rekommenderad, var Abraham ; Darby. På så sätt kom han in i messingsgjuteriet. Sedan han en tid bortåt arbetat der samt varsnat arbetarnes fåfänga försök att gjuta jernet, sade han en gång till Darby, att han trodde sig förstå hvarföre dessa försök icke medförde något lyckligt resultat, och erbjöd han sig att angifva en method, enligt hvilken det skulle lyckas. När natten kom, sammanträffade han och Darby i verkstaden, och ännu innan morgonens inbrott hade han fullständigt lyckats. Genast erhöll den fattige herden en förmånlig anställning vid fabriken, samt tilldelades dessutom en betydande belöning för hemlighållandet af metoden. Öfriga fabrikanter bjödo honom visserligen betydande summor, men han stod icke att ötvertala. Väl inemot 100 år bibehöll denna fabrik hemligheten — att gjuta jernet i formar at sand med två träramar och lufthål. (Sv. Handelsoch Ind.-Tidn.) 325,360,000 frs värdepapper äro emitterade i Europas samtlige länder under innevarande års :sta qvartal, säger ,,Moniteur des Interets Materiaux, fördelade på följande länder Tyskland 32.875,000 francs usterrike 87,500,000 — Schweiz 28,S75,000 — Spanien 12,750,000 Frankrike 13,400,000 Italien 4,380,000 Nederländerna 14,870,000 Turkiet 62.000,000 , Ryssland 62, 900, 000. (Sv. Hand. och Indust. T:n). En komplott-makare. Läsaren torde erinra sig, att för ungefär halftannat år sedan en engelsk resande, kapten Palmer, i Prag, när kejsar Frans Josef var der, satte i gång en attentat-historia, som bragte en skräddare i fängelse. Då höjde sig röster, som påstodo, att det icke måtte stå rätt till med den engelske angifvarens hufvud. Nu har samme herre i Constantinopel producerat ett konststycke, som tydligen bevisar, att Palmer är behäftad med någon attentatsoch räddningsmani. Man har sett i utländska tidningar, att en sammansvärjning skulle blifvit hopsmidd i Constantinopel och att angifvaren tillika är anstiftaren af densamma, Denne komplott-makare och angifvare är ingen annan än kapten Palmer. Han uppehöll sig en längre tid i Pera och tog sig för att bilda en ordentlig konspiration mot sultanen. Hos två individer i Pera lät han förvara bomber. När all nu var så vida färdigt, att attentatet numera skulle kunna sättas i verket, begaf sig hr Palmer til

16 juni 1869, sida 3

Thumbnail