ornamentritningens fält, börande användandet af lokalfärger deruti ingå samt förebilderna väljas efter verkliga historiska ornamenter, så att de tlikä skilarterna deruti framträda. 3:0) Att modellering väl är mycket önsklig, men att dess införande i elementarläroverken torde möta alltför stora hinder i atseende på lokal oeh tid: Derefter öfpergick sektionen till behandling af mom. d.). , Huru lång lektionstid bör ritundervisningen såsom minimum erhålla för att kunna bära tillfredsställande frukter 2 Arkit. Klein yrkade, att ritundervispingen borde innefatta en til at minst 2 år. Ir Saloman ansåg denna af hr Klein föreslagna minimitid allttör ringa. Ritundervisningen borde fortsättas lika så länge som öfriga läroämnen, och kursen bör afslutas med teckning af menniskofigurer. Hr Rodhe fordrade för denna undervisning 2 timmar i veckan från den 1:sta till och med å:te klasseh. I de tre första klasserna böra lektionerna fördelas i timlektioner, men i de öfriga böra de båda timmarne vara en suite samt obligatoriska för den reala linien. Hr Saloman yrkade att en timma i veckan borde tilläggas för linearritning; således 3 timmar i veckan blifva ritundervisningens minimitid. Hr Bock ansåg det svårt att beståmma en viss tid tör alla slags elementarskolor. Ritundervisningen borde ställas i samma kategori som öfriga läroämnen. Hr Hallin föreslog som minimum 4 timmar i veckan för den reala linien och 2 för den klassiska. Dock bör det stå lärjungarne i den högsta klassiska linien fritt att blott använda 1 eller 2 timmar till denna undervisning. Löjtnant v. Thalbitzer varnade för att fordra en tillökning i den redan medgifna lärotiden, emedan detta snarare kunde skada än gagna genom att väcka misstankar om svårigheter, som ej finnas. Uttalade sig äfven för att de 2 timmarne blifva en suite. Hr Saloman upplyste att man för närvarande i Sverge har anslagit minst 2 timmar i veckan åt ritundervisningen vid läroverken, och detta till och med i folkskolorna. Hr Buhrman ansåg att man ej behöfde lägga någon vigt vid undervisningen i första klassen. Yrkade äfven minst 2 timmar i veckan samt dispens från detta ämne för den högsta klassen. Baron Hermelin opponerade sig mot att undervisningen i första klassen ej behöfde vara så noggrann som i de öfriga. Om tiden för ritundervisningen ökas, bör lärjungen få lindring i något annat ämne, emedan skolungdomen redan nu är tillräckligt ansträngd. Hr Rodhe föreslog som en modifikation, att i de två första klasserna, der lärjungarne ej ännu äro så fysiskt utvecklade, böra timlektioner ega rum, men efter 3:dje förenas de 2 timmarne till en enda lektion. . . . Efter någon vidare diskussion föreslogos och antogos följande resolutioner: 1:0) Åt frihandsteckningen bör egnas minst 2 timmars undervisningstid i veckan, och utomdess bör tid erhållas för konstruktionsritning. 2:0) Ritundervisningen fortgår äfven sedan klasserna grenats med 2 timmar il: veckan för elementarläroverken, äfven för klassiska linien, med möjlig dispens för sista afdelningen, börande något annat ämne derför inskränkas. 3:0) För reala linien föreslås 2 timmar i veckan till frihandsteckning och 2 tilll linearteckning, ända till skolans spets. . Sektionen öfvergick derefter till programmets 9:de fråga: ; ,Hurudan är ritlärarens ställning i de tre nordiska länderna, och hurudan bör den vara? Emedan tiden för det allmänna sammanträdet nu var inne, antog sektionen, på hr ordförandens förslag och utan viI dare diskussion, följande resolution rörände frågan: I Mötet anser ritlärarens ställning ej motsvarande hans ämnes betydelse, hvilken berättigar honom att intaga sin plats i lärarnes leder, med samma lön för sin I möda och samma inflytande på skolans angelägenheter. Ordföranden upplöste derefter med några lyckönskningsord denna sektion. Allmänna mötet började sitt sammanträde för dagen kl. omkring 1 1. Ordföranden inom sektionen för ritundervisvingen refererade de af sektionen beslutade resolutioner, hvilka samtliga mötet förklarade sig biträda. Härefter upptogs till behandling den från gårdagssammanträdet uppskjutna 4:de frågan, beträffande hvilken mötet beslutade att låta bero vid de under diskussionen afgifna yttranden. Mötet beslutade nu återupptaga frågan n:o 2, rörande hvilken en temligen vidlyftig diskussion uppstod: Vi återkomma i morgon till en närmare redogörelse för I diskussionerna öfver båda dessa frågor. I afseende på frågan n:o 2, fann hr Ordföranden meningarne så delade, att han ej kunde göra någon proposition till resolution. Mötet biträdde 2:ne under diskussionen framställda förslag: det ena af d:r Sohlman, om bildandet af en svensk förening för konstminnesmärkens bevarande och offentliggörande; det andra af arkit. Langlet om framläggande för nästa konstnärsmöte af frågan rörande den rätta anordningen af en protestantisk kyrkobyggnad. Konstförenings-sektionens vid dess enskilda sammanträde beslutade förslag refererades af hr Ph. Weilbach. De voro följande: att konstföreningarne i Stockholm, Kristiania och Köpenhamn hvardera måtte ställa ett belopp till de båda andra föreningarnes disposition, för hvilket hvarje lokalförening på vanligt sätt skulle inköpa konstverk inom sitt land. De inköpta konstverken borde utställas i de 3:ne hufvudstäderna och, såvidt möjlig. äfven i a Göteborg. En komit borde nedsättas, ZW —RA — 2 — — —— Ga mm om me pers —